May
Monday 15 February 2010 photo 3/4
|
Idag va min dag ganska bra, enda fram tills jag nästan var hemma. Jag gick från bussen o va på bra humör men när man kommer fram till nästan vårat satket så ser man blod och direkt så tänker jag - NEJ inte mååånsen. Jag kollar överallt om man kan se spår o så men de man ser är bara en massa olika djur spår och att han släpats runt.
När jag varit där ett tag fortsätter jag hem med tanken - det är inte måns, det är inte måns.
men jag känner i magen att de verkligen är min älskling som kråkorna sitter o äter av. Meeen, de struntar ja i ändå. Jag går runt på tomten och kollar o ropar efter måns. Han brukar nämligen ALLTID va hemma och komma o möta mig när ja kommer. Men ingen måns! Jag går in och är orolig som fan att de verkligen är måns men sen tänker jag - nej han är säkert hos farfar o slickar i sig grädde.
Några timmar senare så kommer kevin och pappa hem, vi åker ner till rinken och kevin får åka lite och jag tar med doris och går. Jag har hela tiden bilden i huvet på den äckliga blodfläcken och alla blodiga släpmärken. Kommer sedan hem och går upp o lägger mig i sängen me kevin o skojjar lite. Sen nån timme senare går man ner för o skala potatis och då är mamma hemma o hon säger att månsen inte va hemma på morgonen och att de säkert han som blivit påkörd.
Pappa går ut och kollar om man kan se nånting o se om de är måns eller nått annat djur.
Lite senare kommer han in och säger...
- Jo de va måns, han låg där frusen. Men de är djur som har släpat runt han för de fiinns inga spår av människor eller så. Djuren har täckt över han me snön oxå.
Fatta, för första gången hade jag en jävla magkänsla i hela mitt liv att de skulle varit något seriöst fel och tro fan att de stämmer då! Jag blir helt jävla galen!!!!
Imorgon ska jag som tur är vara hemma och då ska jag gå och hämta min älskling och gräva ner honom eller göra va fan som helst för där ska han fan inte ligga och bli uppäten av en massa andra äckliga jävla djur! fy fan säger jag bara. FY FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!
När jag varit där ett tag fortsätter jag hem med tanken - det är inte måns, det är inte måns.
men jag känner i magen att de verkligen är min älskling som kråkorna sitter o äter av. Meeen, de struntar ja i ändå. Jag går runt på tomten och kollar o ropar efter måns. Han brukar nämligen ALLTID va hemma och komma o möta mig när ja kommer. Men ingen måns! Jag går in och är orolig som fan att de verkligen är måns men sen tänker jag - nej han är säkert hos farfar o slickar i sig grädde.
Några timmar senare så kommer kevin och pappa hem, vi åker ner till rinken och kevin får åka lite och jag tar med doris och går. Jag har hela tiden bilden i huvet på den äckliga blodfläcken och alla blodiga släpmärken. Kommer sedan hem och går upp o lägger mig i sängen me kevin o skojjar lite. Sen nån timme senare går man ner för o skala potatis och då är mamma hemma o hon säger att månsen inte va hemma på morgonen och att de säkert han som blivit påkörd.
Pappa går ut och kollar om man kan se nånting o se om de är måns eller nått annat djur.
Lite senare kommer han in och säger...
- Jo de va måns, han låg där frusen. Men de är djur som har släpat runt han för de fiinns inga spår av människor eller så. Djuren har täckt över han me snön oxå.
Fatta, för första gången hade jag en jävla magkänsla i hela mitt liv att de skulle varit något seriöst fel och tro fan att de stämmer då! Jag blir helt jävla galen!!!!
Imorgon ska jag som tur är vara hemma och då ska jag gå och hämta min älskling och gräva ner honom eller göra va fan som helst för där ska han fan inte ligga och bli uppäten av en massa andra äckliga jävla djur! fy fan säger jag bara. FY FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!
Comment the photo
<3
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lollonyfiken/443192728/
Visa toppen
Show footer