Wednesday 20 January 2010 photo 1/1
|
För er nyfikna, här kommer min krönika uppgift i texten :)
Krönika
Louise Jonasson, MP09A
Klockan är strax efter nio på morgonen och jag sitter ute på Internet och läser lite bloggar som hastigast. Då när jag sitter där och läser andra människors berättelser om dagarna och allt annat som rör deras liv lägger jag märke till ett monster som jag kan hitta på nästan varenda blogg som jag stör mig så enormt på. Detta elaka lilla monster kallas stavfel. Jag avskyr det. Det är nästan som ett virus. Jag blir alldeles täppt i näsan och det kliar överallt. Usch och fy.
Jag känner hur jag vrider händerna när jag läser ett inlägg på en blogg och upptäcker att människan knappt kan stava. Och hon är lika gammal som mig! Jag menar hur svårt är det att stava till avundsjuk? Jag känner mig lite som en lärare där jag sitter och på alla möjliga sätt försöker tolka texten. Det är nästan som en sjukdom. Jag är lite utav en perfektionist. Jag tål inte att folk skriver jättebra 99,9% av texten men sedan skriver tatt istället för tagit.
Jag får liksom utslag, det kliar i fingrarna och man vill bara sätta in texten i ett dokument och formatera om den så att det elaka, fula monstret försvinner. Jag blir allergisk. Jag är allergisk.
Jag skulle aldrig vilja bli svensklärare, det är för många som skriver fel, glömmer versalen i början av en mening, skriver med sär skrivning eller sammansattaord. Jag skulle ta livet av mig innan första terminen var slut. Jag tål det verkligen inte.
Jag får känslan om att jag gnäller ganska mycket på dessa människor som antagligen har ett litet verbalt handikapp, ibland nästan mikroskopiskt litet, men irritationen har redan tagit sig in under huden och jag känner hur klådan kommer.
Medan jag försöker att inte klia mig sitter jag och funderar på hur man kan göra något åt dessa människor som inte verkar förstå att de inte kan stava. Allt från att bjuda in dem till en svenska kurs till att slita ut bredbandet på datorn går genom huvudet innan jag helt resolut bara bestämmer mig. Jag kryssar Internet fliken och bloggen jag hade öppen försvann med alla dess monster. Sådär ja, problemet löst. Åtminstone för min del.
Klådan försvann och ersattes med harmoni. Jag lovade mig själv dyrt och heligt att aldrig mer läsa bloggar igen.
Comment the photo
Jag ÄR OrdHitler själv, alltså... ^^
Inte som nazi-Hitler, mer som en Hitler som avskyr grammatiska fel och felstavningar. ^^
Gosh, jag har alldeles för mycket fritid. 8D
Och jag kände att det var min plikt att kommentera. XD Hehe.
(som när min kompis med grovt dyslexi skriver "Vad har vi för bock?" i fårkunskap, ja du förstår det blir lätt väldigt fel)
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lolloowh/438675335/