Det är bara att alla(tror jag) ibland vill vara liten och liksom inte behöva fundera så mkt över allt utan bara få vara ledsen.. är man då en person som helst inte erkänner detta, för ngn annan än sig sj, och slutar med att lägga ut dt på internet ist för att hon är för ngt för att prata med sina vänner om det, då är det svårt att få vara ledsen.. och då slutar det med att jag funderar massa på dt vilket bara förstorar upp dt hela ist för att bara säga "Hej, idag(den/de här veckan/vekorna) mår jag inte så bra" och sen kan det vara klart.. men ist låtsas jag som ingenting och då märker ingen dt och jag börjar spekulera i vrf jag är ledsen och vrf dt inte går över och bara förstorar ngt som itne måste vara så himla stort för dt är bara hormoner lr ngt...........
ibland undrar jag om man kan förkora rätten att vara svag? om jag inte mår bra så skämtar jag bort det för jag vill inte att folk ska tro att dt är för allvarligt, och det känns som att även när jag "erkänt" att jag inte mår bra så förstår folk dt inte.. för jag är typen som överdriver och som inte är, svag.. jag är depig med jämna mellanrum(dt vet mina vänner) men jag tror inte ngn kan förstå att jag kan vara svag.. jag vet knappt riktigt vad jag menar med det men så är det..
ooo ja! jag vet, sånt här ska man INTE I repeat INTE lägga ut på internet, men jag kan aldrig säga dt ansikta med ansitke med ngn så jag skriver dt här..
ledsen att jag gnäller, det går över snart jag behövde bara berätta för ngn.. vem jag har berättat för får jag veta så snart du kommenterat!;p

Det är sådana här tillfällen man behöver glass och coca cola.