Hahahahaha

sida 223 i Så länge vi båda andas

Jacob och Rosalie är inte så värst förtjusta i varandra.......

Med tanke på all superhörsel i rummet vågade jag inte ens hoppas att ingen hörde hur högt min mage kurrade.
"Rosalie, du kan väl hämta lite mat åt Jacob i köket?" bad Alice, som satt på andra sidan soffan, utom synhåll för mig.
Rosalie stirrade häpet åt hennes håll.
"Tack Alice, men jag vill nog inte ha något som Blondie har spottat på. Min mage skulle nog inte reagera så positivt på giftet."
"Rosalie skulle aldrig genera Esme genom att göra något så oästvänligt."
"Självklart inte", svarade Blondie med en sockersöt röst som genast gjorde mig misstänksam.Hon reste sig upp och svepte ut ur rummet.
Edward suckade.
"Lova att tala om för mig om hon förgiftar maten", sa jag.
"Jag lovar", svarade han.
Och av någon anledning trodde jag honom.
Det slamrade och bullrade i köket och jag hörde ljudet av metall som böjdes och skrapades. Edward suckade igen, men drog lite på munnen.
Innan jag hann fundera över det oväntade ljudet var Rosalie tillbaka.
Med ett belåtet flin ställde hon en metallskål på golvet brevid mig.
"Smaklig måltid, vovven."
Antagligen hade det varit en stor plåtbunke, men hon hade böjt den till formen av en hundmatskål. Jag kunde inte låta bli att imponeras av hennes snabba hantverk. Och hennes nogrannhet. På sidan av skålen hade hon ristat in namnet Fido.Snygg handstil.
Eftersom maten såg rätt god ut - en rejäl, stekt biff och bakad potatis med alla möjliga tillbehör - tackade jag henne artigt.
Hon fnös bara.
"Vet du vad man kallar en blondin med hjärna förresten?" frågade jag.
"En golden retriever"
"Jag har hört den också",muttrade hon.
"Jag kan fler", försäkrade jag och högg in på maten.

För er som inte fattar så är Edward(han kan läsa tankar), Rosalie(Blondie), Esme och Alice vampyrer och Jacob är varulv

Humorr...........

Annons

The photo has no tags

February 2011