Drömmar kan vara riktigt jävla intressanta ibland.

Den här veckan hade jag en helt sjuk dröm.

I drömmen så drömde jag om dagen som skulle komma. Morgondagen. Torsdagen, då. Detta drömdes alltså onsdag natt. Just to state the obvious? På torsdagen skulle jag städa, klippa mig (dock så blev den planen inställd) och sedan skulle jag iväg och rollspela i Täby. I drömmen, när jag var mitt uppe i städningen, så blev jag uppringd av en person som tydligen var min flickvän. När hon ringde mig så verkade det först underligt men sen verkade det som om det vore självklart. "Justja, hej!" Min flickvän i drömmen var 18 eller 19 år gammal och körde egen bil och hon ville att jag skulle skippa mina rollspelsplaner och vara med henne istället. Så då blev det så. Efter städningen var jag med henne.

Vi åkte i hennes bil. Jag hade lagt av mig alla mina saker (dvs. jackan och väskan) i bakstätet på hennes bil och vi åkte längs någon väg som löpte vid en strand eller något. I solnedgången. Åh vad romantiskt?

Sedan befann jag mig helt plötsligt på en buss. På väg någonstans, då. Jag har ingenting med mig, så jag känner plötsligt efter efter mitt busskort. Utan det skulle jag inte kunna åka tillbaka. Busskortet ligger i min ficka, så jag lugnar ner mig lite. Jag går av bussen och byter för att åka tillbaka. Den bussen jag tog tillbaka var jävligt skum den också. Den åkte genom skogen. Då var det inte en vanlig skog heller. Det fanns liksom vägar gjorda av rötter och grenar som bussen åkte över. Det liknade mer och mer en berg-och-dal-bana ju längre vi åkte. Till slut hoppade jag av bussen mitt i skogen och tog mig vidare till fots.

Då stötte jag på tre björnar. De klappade jag och kelade med under tiden jag gick för att undvika att bli attackerad och brutalt söndersliten av dem. Det var skitskumt. En av björnarna hade vit mage, och jag kom fram till att det var Tobbe någon gång. Vet inte hur eller varför eller när. Jag fortsatte gå med björnarna. Någon gång fick jag för mig att jag skulle jogga lite lätt, varpå björnarna uppträdde hotfullt. Jag saktade ner igen och fortsatte klappa dem och slapp återigen bli söndersliten. Vid något tillfälle kom jag till en stig som var identisk med en stig på vårat skolområde, inne i skogen. Sen vaknade jag.

Det som var som läskigast var att jag inte insåg att allt hade varit en dröm först. Allt föll liksom naturligt för mig först. När jag reste mig ur sängen så var min första tanke: "Ja, så var det ja. Jag skulle ju träffa min flickvän idag..."

Notera att:
- Jag är heterosexuell.
- Jag är inte en man. Jag lovar.

Annons

The photo has no tags

February 2010