June
Thursday 5 March 2009 photo 1/1
|
Ja, ett inlägg i efterhand.
Jag var där i alla fall.
Hade aldrig hört talas om dem förut.
Men en kompis till mig, Robbon, hade fått biljetter i julklapp och undrade om jag ville åka med.
Gratis biljetter tackar man liksom inte nej till, så jag åkte dit.
Förbandet var....eh. Ingenting jag skulle lyssna på frivilligt. Skulle det komma på radion eller i mediaspelaren när den är inställd på Shuffle, så var det väl okej. But it didn't really blow me away... Jag var föga imponerad, om vi säger så.
Volbeat var ascoola, däremot. Sångaren, Michael, är asball. Skön humor, bra scenspel. Musiken var bra.
Det var så jävla mycket folk där. Jag hade förväntat mig den lilla spelningslokalen på Fryshuset, eftersom det var det jag fick veta först, men det visade sig att de spelade inne i den stora jävla lokalen. Jag och Robbon stod relativt långt fram. 10-15 rader människor mellan oss och scenen. Jag såg ändå ingenting, dock, eftersom det stod massor med människor som var bra mycket längre än mig framför. Mäh, jag såg tillräckligt till och från.
Enda negativa med kvällen var slagsmål och hemkomsttiden.
Första gången man åker på något av den här skalan (om man bortser från Magnus Uggla på Skansen för många år sedan) så ska jag självklart vara i närheten av det enda slagsmålet som bröt ut i publiken. Det började med att bråkstakarna (2 eller 3 killar, osäker) börjar hoppa runt och knuffa på folk. De knuffas tillbaka, blir aggressiva och muckar som fan. Folk skäller ut dem och försöker få dem därifrån, de blir ännu aggressivare och modigare, och sen var det en av killarna som drogs ner på golvet och blev slagen. Bara en gång, dock. Lyckligtvis.
Allt som stod mellan mig och dom var min egen arm. Sån jävla tur man ska ha.
Aja.
Annars var allt skitbra. Jätterolig kväll. Jag hoppas jag kan göra om det igen snart.
Jag var där i alla fall.
Hade aldrig hört talas om dem förut.
Men en kompis till mig, Robbon, hade fått biljetter i julklapp och undrade om jag ville åka med.
Gratis biljetter tackar man liksom inte nej till, så jag åkte dit.
Förbandet var....eh. Ingenting jag skulle lyssna på frivilligt. Skulle det komma på radion eller i mediaspelaren när den är inställd på Shuffle, så var det väl okej. But it didn't really blow me away... Jag var föga imponerad, om vi säger så.
Volbeat var ascoola, däremot. Sångaren, Michael, är asball. Skön humor, bra scenspel. Musiken var bra.
Det var så jävla mycket folk där. Jag hade förväntat mig den lilla spelningslokalen på Fryshuset, eftersom det var det jag fick veta först, men det visade sig att de spelade inne i den stora jävla lokalen. Jag och Robbon stod relativt långt fram. 10-15 rader människor mellan oss och scenen. Jag såg ändå ingenting, dock, eftersom det stod massor med människor som var bra mycket längre än mig framför. Mäh, jag såg tillräckligt till och från.
Enda negativa med kvällen var slagsmål och hemkomsttiden.
Första gången man åker på något av den här skalan (om man bortser från Magnus Uggla på Skansen för många år sedan) så ska jag självklart vara i närheten av det enda slagsmålet som bröt ut i publiken. Det började med att bråkstakarna (2 eller 3 killar, osäker) börjar hoppa runt och knuffa på folk. De knuffas tillbaka, blir aggressiva och muckar som fan. Folk skäller ut dem och försöker få dem därifrån, de blir ännu aggressivare och modigare, och sen var det en av killarna som drogs ner på golvet och blev slagen. Bara en gång, dock. Lyckligtvis.
Allt som stod mellan mig och dom var min egen arm. Sån jävla tur man ska ha.
Aja.
Annars var allt skitbra. Jätterolig kväll. Jag hoppas jag kan göra om det igen snart.
Comment the photo
*snegla på kommentaren under* Versailles är kärlek. <3
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/loxysox/339852982/
Visa toppen
Show footer