March
Thursday 11 October 2007 photo 1/3
|
Johan är så söt när han ler. Det ska bli skönt att få träffa honom snart :) Jag föreställer mig hela tiden hur det skulle ha varit om Jonas överlevt. Jag hade alltid funnits där för honom, hur skadad han än blev. jag skulle säga att jag älskade honom varje dag flera gånger om dagen. hur olik sig han än hade blivit, hur "ful" han än hade blivit skulle jag aldrig lämna honom. Jag skulle hålla hans hand jämt och vi skulle ha lika kul som vi alltid haft. Men det kommer aldrig bli så. Det är så overkligt allting. Att hälsa på hans föräldrar och prata om hur han var, inte hur han är. Att sitta på hans rum käns precis som när jag satt där själv medan han var inne i köket och hämtade chips och dricka till oss. Men han kommer aldrig. Jag fick två tröjor av hans pappa idag, som Jonas en gång i tiden använt. Jag har bilder och minnen av speciellt en av dom. En mörkblå huvtröja som han hade när vi gjorde den gigantiska snögubben utanför Ängsmoskolan, på min födelsedag 2006. :) you and me were the best ever
Annons
Visa toppen
Show footer