Friday 5 April 2013 photo 1/2
|
Tänker mkt på saker som varit, och saker som är och även saker som kommer att ske.
Vem vet vad som väntar en i framtiden.. men hur kommer det sig att man kommer till olika punkter i livet där man bara får en stoppskylt upptryckt i ansiktet och allt bara falerar? Är detta lärdom av livet som sker eller enbart gud som vill jävlas med en? Varför har man års-kriser? och vad har egentligen förhållanden med sådana att göra?
Jag tror man själv väljer vägarna som man går, tror egentligen inte att livet skulle te sig så automatiskt om man inte vänder vägen ditåt.
Butterflyeffect har alltid för mig varit ett mysterium, men ju mer jag tänker på det så stämmer det nog..
Alla vägar eller alla val man gjort leder nog fram till det man är idag, där man står så att säga, allt dåligt för ngt gott med sig och tvärtom..
Hur förjävligt livet än kan kännas ibland, orättvist osv, så kommer det senare vända och gå åt rätt håll, det handlar om att ha tålamod, kämpa och låta tiden gå.
För ett år sedan var mitt liv på kanten av avgrunden, se på allt idag så är det inte alls så illa ;) snarare tvärtom, detta hade jag aldrig kunnat föreställa mig då, trodde båtten var nådd och att det aldrig skulle bli bättre..
Tänk om jag bara hade skrattat skiten i ansiktet och varit lycklig under hela resans gång ist för att grubbla över vad jag kunnat göra bättre, annorlunda osv, för grubblandet och negativiteten hjälpte ju ej direkt..
Men hursom så kommer alltid nya tankar, hinder och problem som man antingen själv skapar eller andra skapar åt en som man grubblar över. Har redan inträffat på många nya plan. skall man då ta lärdom av läxan och ej grubbla vidare, eller skall man försöka ta reda på problemen och lösa dem?
Annons