June
Tuesday 9 June 2009 photo 1/2
|
Oh jösses. Idag har det varit en spännande dag. Jag har fått erfara en film från Egypten helt utan textning, tårtor, jordgubbste och hårklippning ala Ehlajne:D
Kvällens ämne är människor.
Ibland, när jag tänker på det, så blir jag riktigt arg över att jag är en människa. Jag kom att tänka på det häromkvällen när någon på tv talade om ett "djuriskt" beteende. Gnissel! Vi ÄR djur! Man kan tala om ett mänskligt beteende utan att jag blir upprörd, en hund som har ett hundiskt beteende, en människa som beter sig mänsligt. Helt som det ska vara. (Det lät skumt, men var bra) Det jag blir ledsen på är att människor gör sönder allting på ett märkligt sätt. Typ sig själva, andra varelser samt stora delar av planeten. Det känns liksom som vilket annat djur som helst on planet earth skulle inse att det var en icke-bra sak att utan egentlig anledning döda/skada andra. Okej om Svante Igelkott MÅSTE försvara sitt revir och strida mot grannen Zacharias, fejder uppstår ju ibland och då får man se till att lösa dem naturligtvis. Men vi sätter varann i koncentrationsläger, hittar på att det finns olika människoraser, hatar varann utan att behöva det och tycker det är skoj att döda andra. Kunde vi inte använda våran intelligens till något bättre?
Jösses.
Ibland blir jag glad och hojtar "Om tio tusen år har människan dött ut!" Fast det gör jag bara de dagar jag verkligen önskade att jag var en sorglös liten fjäril... Är fjärilar sorglösa?
Icke att förglömma: Jag är för det mesta glad över att jag är människa. Främst för att jag äger förmågan att formulera tankar. Det är användbart.
Många, många människor är helt fantastiska och lika charmiga som små fluffiga hundvalpar, men det är bedrövligt miserabelt att det ändå finns såpass många människor som beter sig som de gör.
En människa som jag finner underhållande är mannen på bilden. Han är min idol idag.
Nu ska jag fortsätta skriva på min KB/F-novell!!:D
Kvällens ämne är människor.
Ibland, när jag tänker på det, så blir jag riktigt arg över att jag är en människa. Jag kom att tänka på det häromkvällen när någon på tv talade om ett "djuriskt" beteende. Gnissel! Vi ÄR djur! Man kan tala om ett mänskligt beteende utan att jag blir upprörd, en hund som har ett hundiskt beteende, en människa som beter sig mänsligt. Helt som det ska vara. (Det lät skumt, men var bra) Det jag blir ledsen på är att människor gör sönder allting på ett märkligt sätt. Typ sig själva, andra varelser samt stora delar av planeten. Det känns liksom som vilket annat djur som helst on planet earth skulle inse att det var en icke-bra sak att utan egentlig anledning döda/skada andra. Okej om Svante Igelkott MÅSTE försvara sitt revir och strida mot grannen Zacharias, fejder uppstår ju ibland och då får man se till att lösa dem naturligtvis. Men vi sätter varann i koncentrationsläger, hittar på att det finns olika människoraser, hatar varann utan att behöva det och tycker det är skoj att döda andra. Kunde vi inte använda våran intelligens till något bättre?
Jösses.
Ibland blir jag glad och hojtar "Om tio tusen år har människan dött ut!" Fast det gör jag bara de dagar jag verkligen önskade att jag var en sorglös liten fjäril... Är fjärilar sorglösa?
Icke att förglömma: Jag är för det mesta glad över att jag är människa. Främst för att jag äger förmågan att formulera tankar. Det är användbart.
Många, många människor är helt fantastiska och lika charmiga som små fluffiga hundvalpar, men det är bedrövligt miserabelt att det ändå finns såpass många människor som beter sig som de gör.
En människa som jag finner underhållande är mannen på bilden. Han är min idol idag.
Nu ska jag fortsätta skriva på min KB/F-novell!!:D
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lunatisk/377783227/
Visa toppen
Show footer