Wednesday 13 May 2009 photo 1/1
|
Jag saknar att ha någon bredvid mig som jag verkligen älskar...
Jag saknar att ha någon att somna bredvid på nätterna...
Jag saknar att ha någon som ler mot mig och säger att hon älskar mig...
Jag saknar att ha någon som jag verkligen älskar...
Kärlek är underbart och alla känslorna när man är kär på riktigt,
Dom går inte att beskriva nästan... Det är så otroligt bra bara på alla vis...
Men samtidigt som kärlek kan vara det bästa som finns,
Så kan det göra VÄLDIGT ont när den du älskar över allt annat lämnar dig...
Det känns som om allt ljus, all glädje, alla dinna skratt ja helt enkelt ditt liv,
bara tas ifrån dig i ett ända ryck... Först vet man inte vad man ska göra...
Man bara är tyst... Senare fattar man vad som precis har hänt...
Din Sol i livet, det ända som fick dig att vela fortsätta leva, försvann...
Och det kommer aldrig tillbaka... Du kan inte göra annat än bara gråta...
Du har smärta i bröstet som inte vill försvinna, det bara gör väldigt ont...
Det känns bokstavligt talat som ens hjärta är brustet, det är ingen lögn...
...
Sen försöker man glömma honom, han som betyde allt och man försöker hitta någon ny...
Någon ny som man älskar så mycket, och som är så perfekt så det är omöjligt nästa...
Man vill bara fortsätta leva för att man kanske kan hitta en sån kärlek en till gång...
Jag lyckades ju hitta den rätta en gång... kan det inte då gå en gång till?..
Jag saknar att ha någon att somna bredvid på nätterna...
Jag saknar att ha någon som ler mot mig och säger att hon älskar mig...
Jag saknar att ha någon som jag verkligen älskar...
Kärlek är underbart och alla känslorna när man är kär på riktigt,
Dom går inte att beskriva nästan... Det är så otroligt bra bara på alla vis...
Men samtidigt som kärlek kan vara det bästa som finns,
Så kan det göra VÄLDIGT ont när den du älskar över allt annat lämnar dig...
Det känns som om allt ljus, all glädje, alla dinna skratt ja helt enkelt ditt liv,
bara tas ifrån dig i ett ända ryck... Först vet man inte vad man ska göra...
Man bara är tyst... Senare fattar man vad som precis har hänt...
Din Sol i livet, det ända som fick dig att vela fortsätta leva, försvann...
Och det kommer aldrig tillbaka... Du kan inte göra annat än bara gråta...
Du har smärta i bröstet som inte vill försvinna, det bara gör väldigt ont...
Det känns bokstavligt talat som ens hjärta är brustet, det är ingen lögn...
...
Sen försöker man glömma honom, han som betyde allt och man försöker hitta någon ny...
Någon ny som man älskar så mycket, och som är så perfekt så det är omöjligt nästa...
Man vill bara fortsätta leva för att man kanske kan hitta en sån kärlek en till gång...
Jag lyckades ju hitta den rätta en gång... kan det inte då gå en gång till?..