Älskling, jag älskar dig på riktigt. Så mycket att jag vill knacka på dödens dörr för dig. Orkar inte leva om du ska dömma mig så hårt. Jag vet att jag har varit dum mot dig. Inte bara dum. Jag har vart så jävla fittig så inga ord kan beskriva det. Det finns inget att gömma, jag var rädd. Rädd att sanningen skulle svida för hårt. Men jag vet nu, älskling, att lögnen svider värst. Jag har vetat det hela tiden, och endå har jag gjort så här. Med tårar i mina ögon ber jag om förlåtelse. För du är allt jag har, allt jag ber om, och allt jag någonsin vill ha. Gubben, du är underbar, en riktig ängel, men jag insåg det inte verkligen, förrän nu. Ingen lögn ska längre träda fram ur Mathildas själ. Inte ett osannt ord. Jag fattade försent att jag älskar dig. Är det för sent? Har jag förstört allt? Kan du förlåta mig? I mitt huvud dansar frågorna runt, en evighets dans. Jag kan höra en melodi av sorg. Kanske är det dags att lämna världen, och ta min kärlek med mig? Men älskling låt det inte bli såhär :'( Vi kan bättra på det tillsammans. Med din hjälp kan jag klara det. Jag vet nu att jag kan lita på dig. Nu vet jag. Nu när det kanske är för sent. Snälla älskling, jag ber till dig, som jag ber till Gud. Låt mig få vara med dig för alltid. Jag tynar bort utan dig. Smälter som en glass i solen, försvinner som en sjal i en trollkarls hand. Tro mig. Jag Älskar dig...

Annons

The photo has no tags

April 2012