June
Monday 23 September 2013 photo 1/1
|
Känner bara för att skriva av mig lite, mest bara för min egen skull. Så att läsa denna text ser jag ingen mening med haha..
Nä men jag går runt i min egna lilla värld, omringad av dom människorna som får mig att må bra, fina hästar står i stallet 100 meter bort, jag ligger otroligt bra till i skolan för att vara jag, jag har en superfin pojkvän som gör mig jätteglad, en av mina favoriter av hästarna på skolan är äntligen friskförklarad, det är positiva förändringar på skolan och studenten närmar sig med stormsteg, snart är det 200dagars. Jag borde må bättre än bäst, ellerhur?
Men ändå är det de där tomhålet, det är något som saknas. Jag har ingen häst som jag kan lägga all min lediga tid på, min själsfrände flyttade från skolan i våras, jag har tappat kontakten med vänner som jag aldrig ville tappa kontakten med. Och det får mig att alltid känna mig lite väl mycket nere ibland. Jag vet inte när det ska finnas möjlighet att ta sig till Malå och hälsa på alla underbara älskade där som jag saknar så det gör ont, jag har även vänner i Härnösand som jag inte umgås med på samma sett längre. Jag har även vänner på samma skola som jag nästan bara hälsar på nu som jag för ett år sen bodde med. Fast när vi väl tar tiden och är med varandra så är allt som förr, och det är skönt.
Därimot är jag tacksam över att jag har fått en sån fin kontakt med en tjej här, hon har ändrat mig på ett positivt sätt och det är jag så otroligt tacksam över. Jag har börjat se saker ur en annan synvinkel och har mognat på mig på ett sätt som jag trivs med själv. Jag dömmer inte folk bara för att, jag tycker faktiskt att jag uppträder som en schysst människa helt enkelt, och jag har börjat hitta mig själv. Det är en lättnad för mig.
Jag vet även vad jag vill göra efter studenten och jag SKA göra det, jag ska följa mina drömmar och inte låta chansen rinna förbi, för vi lever bara en gång och jag ska ta vara på livet.
Men det är fortfarande tomhålet som gnager sig på lite närmare för varje dag. Den där jävla saknaden av just dig, och om du skulle läsa detta så tror jag att du vet att jag menar dig.. Jag saknar dig så otroligt mycket. Och jag saknar andra så otroligt mycket också. Jag måste ta kontakt med dom som jag verkligen vill ha hos mig, för alla väntar inte hur länge som helst. Jag vet bara inte hur.
Sen lite positivt igen, jag tror det var bra med ett litet break när det gäller att ha egen häst. För nu ser jag fram mot varje ridpass, oavsett om jag ska skritta en häst i 15 minuter eller rida ett dressyrpass för tränare. För jag vill utvecklas, det är detta jag vill hålla på med tror jag!
Sen saknar jag ju Birk och Krezip otroligt mycket, men det förstod nog alla ändå. Älskade hästar <3
Annons
Visa toppen
Show footer