March
Friday 11 June 2010 photo 2/3
|
Jag hetsåt igår igen, hela kvällen.
Jag tryckte i mig allt jag kom över för att fylla det tomrum som sorgen grävt ut ur min själ.
Jag tröståt igår, hela kvällen.
Jag slukade all den kärlek jag aldrig fått i form av fett och socker.
Sen kom jag på det, det är ju fett och socker.
En så ful värdelös människa som jag blir alltid mycket värre som den fettklump jag håller på att bli.
Som den fettklump jag gör mig till, varje kväll.
Så jag satte mig på knä, framför min käraste vän.
Den vita porslinsholken som jag kommit att spendera mycket tid tillsammans med.
Jag stod på knä och bad för mitt liv till Moder Jord, bad att slippa vara jag.
Att slippa vara den fettklump jag är.
Jag spydde i natt igen, hela natten.
Spydde ur mig all sorg, för jag vill inte ha den.
Jag fick ur mig allt och lite till, ända tills det sved i halsen ända ner i magen.
Tills det värkte i magen.
Tills jag blev tom igen, ren igen.
Jag spydde inatt igen, hela natten.
Jag låg i duschen och grät. För jag blev tom, jag gjorde mig tom.
Jag la mig i sängen för att sova. Om jag somnar nu kanske jag aldrig mer vaknar. Så somnar jag varje natt.
Varje morgon vaknar jag likadant, kall, utmattad, värdelös och hungrig.
hungrig på liv, hungrig på död, hungrig på kärleken som aldrig infinner sig.
Kall om fötterna, kall om händerna, kall i hjärtat.
Utmattad i musklerna, utmattad i hjärnan, utmattad i själen.
Värdelös i grunden, värdelös på ytan, för värdelös är vad jag är.
Jag tryckte i mig allt jag kom över för att fylla det tomrum som sorgen grävt ut ur min själ.
Jag tröståt igår, hela kvällen.
Jag slukade all den kärlek jag aldrig fått i form av fett och socker.
Sen kom jag på det, det är ju fett och socker.
En så ful värdelös människa som jag blir alltid mycket värre som den fettklump jag håller på att bli.
Som den fettklump jag gör mig till, varje kväll.
Så jag satte mig på knä, framför min käraste vän.
Den vita porslinsholken som jag kommit att spendera mycket tid tillsammans med.
Jag stod på knä och bad för mitt liv till Moder Jord, bad att slippa vara jag.
Att slippa vara den fettklump jag är.
Jag spydde i natt igen, hela natten.
Spydde ur mig all sorg, för jag vill inte ha den.
Jag fick ur mig allt och lite till, ända tills det sved i halsen ända ner i magen.
Tills det värkte i magen.
Tills jag blev tom igen, ren igen.
Jag spydde inatt igen, hela natten.
Jag låg i duschen och grät. För jag blev tom, jag gjorde mig tom.
Jag la mig i sängen för att sova. Om jag somnar nu kanske jag aldrig mer vaknar. Så somnar jag varje natt.
Varje morgon vaknar jag likadant, kall, utmattad, värdelös och hungrig.
hungrig på liv, hungrig på död, hungrig på kärleken som aldrig infinner sig.
Kall om fötterna, kall om händerna, kall i hjärtat.
Utmattad i musklerna, utmattad i hjärnan, utmattad i själen.
Värdelös i grunden, värdelös på ytan, för värdelös är vad jag är.
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/magentha/461264716/
Visa toppen
Show footer