Sunday 10 August 2008 photo 1/1
|
I natt hade jag en dröm som kändes äckligt verklig!
Jag drömde att jag vaknade mitt i natten,och av någon anledning så gick jag till fönstret. När jag tittar ut genom det så ser jag att himmlen är grå och att en dimma ligger tjock över gården. När jag har vänt mig om mot sängen igen får jag en känsla av att någon tittar på mig. Jag vänder mig om igen och ser "Kott" med en cyckel på våran uppfart. Han ler mot mig och gruset knastrar under honom när han börjar gå mot våran dörr. Jag går ner för trappen och öppnar dörren, han stiger in och ingen av oss säger ett ord. Vi går upp till mitt rum och börjar utan ord att dansa. Solen börjar gå upp, och de lyser genom fönstret. Gardinerna gör så att rummet fylls i röd och gulaktiga färger. Vi håller i varandras händer och snurrar runt. . . Vi ler, och utan att vi säger ett ord förstår jag att han är ledsen. Vi går till sängen och han ligger på min axel och gråter. Vi pratar, men jag hör inte vad han säger. Jag bara ser hur vi pratar med varandra. Han säger något som får det att sticka till i hjärtat, ställer sig på armbågarna och tittar mig i ögoen. Hans ögon är bruna, och jag tänket för mig själv "han har faktiskt blåa ögon. . .". Sedan kramar han mig och efter det fortsätter vi att prata.
Han sommnar, och jag sommnar också såsmåningom. Vi vaknar på morgonen, och det är först då jag hör hur vi pratar. "När går bussen Maria?" "Klockan åtta!"
"Det kanske e lika bra att vi gör oss iording då?" "Jaoe, 40 minuter på oss."
Seda kommer jag bara ihåg att vi är i skolan, och där så ser vi på varandra när vi står i trapporna utanför B-huset. Jag ser hur hans läppar säger tack och han har det tacksammaste leendet man kan tänka sig,men jag hör iga ord. Sedan skilljs vi åt och jag vaknar.
När jag vaknade var jag hellt ställd, jag trode verkligen att jag var i skolan. . .
(Damn Kott, om du skaffar bruna ögon så kommer jag skita på mej! :O )
Jag drömde att jag vaknade mitt i natten,och av någon anledning så gick jag till fönstret. När jag tittar ut genom det så ser jag att himmlen är grå och att en dimma ligger tjock över gården. När jag har vänt mig om mot sängen igen får jag en känsla av att någon tittar på mig. Jag vänder mig om igen och ser "Kott" med en cyckel på våran uppfart. Han ler mot mig och gruset knastrar under honom när han börjar gå mot våran dörr. Jag går ner för trappen och öppnar dörren, han stiger in och ingen av oss säger ett ord. Vi går upp till mitt rum och börjar utan ord att dansa. Solen börjar gå upp, och de lyser genom fönstret. Gardinerna gör så att rummet fylls i röd och gulaktiga färger. Vi håller i varandras händer och snurrar runt. . . Vi ler, och utan att vi säger ett ord förstår jag att han är ledsen. Vi går till sängen och han ligger på min axel och gråter. Vi pratar, men jag hör inte vad han säger. Jag bara ser hur vi pratar med varandra. Han säger något som får det att sticka till i hjärtat, ställer sig på armbågarna och tittar mig i ögoen. Hans ögon är bruna, och jag tänket för mig själv "han har faktiskt blåa ögon. . .". Sedan kramar han mig och efter det fortsätter vi att prata.
Han sommnar, och jag sommnar också såsmåningom. Vi vaknar på morgonen, och det är först då jag hör hur vi pratar. "När går bussen Maria?" "Klockan åtta!"
"Det kanske e lika bra att vi gör oss iording då?" "Jaoe, 40 minuter på oss."
Seda kommer jag bara ihåg att vi är i skolan, och där så ser vi på varandra när vi står i trapporna utanför B-huset. Jag ser hur hans läppar säger tack och han har det tacksammaste leendet man kan tänka sig,men jag hör iga ord. Sedan skilljs vi åt och jag vaknar.
När jag vaknade var jag hellt ställd, jag trode verkligen att jag var i skolan. . .
(Damn Kott, om du skaffar bruna ögon så kommer jag skita på mej! :O )
Comment the photo
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/majzan1991/250553278/