Idag blev de ifyllda och ska skickas så fort vi betalat avgiften.

Sedan har vi ju ett halvår OM vi skulle ändra oss... men troligtvis inte. Så länge jag är ensam med att försöka rädda det vi har så känns det inte lönt.
Jag vill egentligen inte, men jag måste tänka på mig och mina barn nu... För om jag inte mår bra kommer inte heller mina barn göra det....

Än så länge vet bara ett fåtal hur dåligt vi egentligen har det. På utsidan håller vi masken... så det kommer säkert som en chock för våra familjer den dagen då vi verkligen går ut med det.....

Men innerst inne hoppas jag på att han ska ändra sig och börja samarbeta med mig... :(

Vad tråkigt att höra gumman.. men du har rätt inställning till detta och jag om någon känner ju igen mig <3 Höll också upp en fasad så chock är rätt ord för vad folk fick när de fick reda på att vi skulle skilja oss men idag känner jag verkligen att det var det bästa som kunde hända oss!! Du gör rätt i att ta tag i det nu och inte låta åren gå och såren bli djupare, svårare att lämna då och barnen tar mer skada än om man skilde sig från början, även om man skulle hålla upp en fasad för barnen så ser dom igenom den, det gjorde jag med mina föräldrar, dom höll ihop lääääänge och det var dålig stämning i flera år..:( Inte värt det, hade hellre sett dom skiljas och må bra på varsitt håll istället. Massa styrkekramar!!! <3 <3 <3

Beklagar! :(
Får hoppas att det blir bra i slutänden.. oavsett hur det ser ut om ett halvår! ♥

Oftast så har omgivningen förstått ändå. De bara känns. Min sons farbror har alltid visat lycklig osv med Frun..men jag har sett igenom allt.. å I Höstas kom smällen, Dom separerade

Om du behöver någon att prata med...känne rinte dig men det kan vara bättre de med! Jag har jobbat med många par och enskilda som har förhållande problem.Har själv varit i den sitsen engång/en som jobbar som psykolog

Förstår hur du känner, och att man tänker på sina barn.. men jag känner att jag inte en sekund har ångrat beslutet om att lämna cias pappa... mår så mycket bättre och tro det eller ej, tycker vardagen är lättare att ta i tu med...

Jag förstår att du hoppas på att han ska ändra sig men har han inte ändrat sig nu efter att Alde har fötts så tror jag nog inte att han kommer ändra sig tyvärr :( Vill du ha någon att prata ut med så kan vi säkert ta och träffas en stund. Jag, som arbetslös kan ju när som helst ;) med eller utan barn :)