December
Thursday 10 February 2011 photo 1/3
|
Imorgon ringer jag BVC Wilma har fan kolik och jag psykbryt :( nån mer som har bebisar med kolik isf hur fan gör ni för att inte bryta ihop helt???
Spädbarnskolik
Sammanfattning
Allmänt
När spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i flera timmar i sträck, och det återkommer regelbundet vid en viss tid på dygnet, brukar det kallas spädbarnskolik eller tremånaderskolik.
Orsaken till spädbarnskolik är inte helt känd. Ofta tolkas skriket som att barnet har ont i magen, men det kan också finnas andra skäl.
Man kan känna sig hjälplös och bli väldigt trött när man har ett barn som skriker mycket, därför är det bra om man kan få stöd och avlastning av släkt eller vänner.
Upp till vart femte barn får spädbarnskolik. Det går för det mesta över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader.
Symtom
Förutom att barnet skriker mycket kan det också märkas på andra sätt att det har ont i magen. Barnet kan till exempel
- dra upp knäna mot magen
- spänna benen så de sträcks rakt ut
- ha gaser som bullrar i magen.
Det är vanligast att barnet skriker på eftermiddagar och kvällar, ofta i perioder som upprepas i ett tydligt mönster.
Behandling
Det finns inte en metod som hjälper alla barn med spädbarnskolik, men flera olika metoder kan hjälpa en del barn. Det kan till exempel handla om
- att ge barnet mera lugn och ro
- att utesluta komjölk eller andra födoämnen
- att ge barnet en särskild magmassage.
När ska man söka vård?
Om man har ett barn som skriker mycket kan man vända sig till sin barnavårdscentral, BVC.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Vad händer i kroppen?
Kolik eller vanligt spädbarnsskrik?
Alla spädbarn gråter och en del barn gråter mer än andra. Vid sex veckors ålder brukar de flesta barn skrika sammanlagt ungefär två timmar per dygn. Skrikigheten avtar sedan långsamt. Vid tre till fyra månaders ålder är det vanligt att barnet är ledset och oroligt omkring en timme per dygn.
Det kan vara svårt att avgöra om barnets skrik är vanligt spädbarnsskrik eller om barnet har kolik. En vanlig beskrivning av kolik är att ett spädbarn som i övrigt är friskt skriker intensivt i minst tre timmar per dygn i över en vecka. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen, kvällen eller natten.
Vanligast när barnet är sex till åtta veckor
Spädbarnskolik, som ibland kallas tremånaderskolik, är inte någon sjukdom och är inte farligt, men det är mycket påfrestande att vara förälder till ett barn med kolik.
Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att man som förälder har gjort något fel. Koliken går oftast över av sig själv när barnet är tre till fyra månader.
Det är ovanligt att barn får kolik före två veckors och efter tre månaders ålder. Vid sex till åtta veckors ålder är det vanligt att koliken är som mest intensiv för att sedan sakta avta, och vid tre till fyra månaders ålder är den oftast helt borta.
Osäkert vad kolik beror på
Forskare vet inte med säkerhet vad spädbarnskolik beror på. Ordet kolik antyder att barnet skriker för att det har ont i magen, men det råder stor osäkerhet om det verkligen är så.
En del teorier går ut på att det handlar om krampartade sammandragningar i magen som gör ont och som får barnet att reagera med skrik. Andra teorier menar att det rör sig om överkänslighet mot vissa födoämnen eller psykologiska orsaker. Kolik kan bero på en samling orsaker som är svåra att skilja från varandra. Många gånger är det svårt att veta om barnet har kolik, eftersom en del barn skriker mycket utan att de har kolik.
Som förälder blir man självklart orolig när barnet skriker och man hamnar lätt i en ond cirkel som gör att barnet märker oron och skriker mer.
Om man känner sig orolig över att barnet skriker mycket eller har frågor är det viktigt att man söker hjälp. På barnavårdscentralen, BVC, har personalen stor erfarenhet av barn som skriker mycket och det kan därför vara bra att vända sig dit i första hand.
En krävande och tröttsam period
Påfrestningen i en familj med barn som lider av kolik är mycket stor. Som förälder känner man sig oftast hjälplös när man inte lyckas trösta sitt barn då det skriker och verkar ha ont. Samtidigt får man mycket lite tid till sömn och vila. Även om man får veta att koliken går över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt kan det upplevas som en mycket lång tid.
Viktigt att få hjälp
Om man har ett barn med kolik är det viktigt att man försöker få hjälp och stöd både från BVC och från släktingar och vänner. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration och kanske ilska att man har svårt att hantera sina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet kan vara livsfarligt. Spädbarn kan få mycket allvarliga skador av det, eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning är tillräckligt för att orsaka bestående skador.
Upp till vart femte barn får kolik
Det finns stora kulturella skillnader i förekomsten av kolik. Spädbarnskolik finns nästan bara i industrialiserade länder. I de skandinaviska länderna beräknas mellan vart tionde och vart femte barn få kolik.
Barnet äter ofta
Om man har ett barn med kolik kan det vara svårt att förstå vad man ska göra för att lugna det. Det är vanligt att man försöker trösta genom att ge barnet mat. Sugandet gör barnet att slappnar av och blir nöjt åtminstone för en stund.
Det kan vara en hjälp att få råd om hur man kan lära sig att tolka barnets signaler, att förstå vad barnet vill säga. BVC kan ofta vara till stor hjälp med det.
En orsak till skrikighet i den här åldern kan vara att man ännu inte har fått matningen att fungera på ett bra sätt. Det kan tex vara att barnet inte har ett stort, bra tag om bröstvårtan eller att hålen i nappen är för stora vid flaskmatning. Man kan få hjälp med det på till exempel BB eller BVC.
Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen
Symtom och diagnos
Skriket det tydligaste tecknet
När ett i övrigt friskt spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i minst tre timmar per dygn i över en vecka, brukar man kalla det för spädbarnskolik. Oftast kommer skrikperioderna i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen.
Barnet kan också, i samband med att det skriker, dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även bli rött i ansiktet och verka ha svårt att bajsa. Men det är inte klarlagt om den här typen av symtom alltid är tecken på kolik.
Undersökningar som kan göras
Ett barn som visar tecken på besvärande spädbarnskolik ska undersökas av en läkare, framför allt för att avgöra om symtomen kan tyda på någon annan sjukdom. Spädbarn kan bete sig på liknande sätt om de lider av exempelvis öroninflammation, en infektion i magen eller urinvägarna, ett inklämt bråck eller är överkänslig mot något födoämne som till exempel komjölk.
Till Sidans topp
Till innehållsförteckningen
Vård och behandling
Vad kan man göra själv?
På flera olika sätt kan man försöka lindra spädbarnskolik. Alla metoder passar inte alla barn. Man får pröva sig fram med en metod i taget för att märka vad som verkligen har effekt.
Det finns inte någon effektiv behandlingsmetod som botar alla former av kolik men det finns metoder som lindrar besvären för en del barn.
Det finns hjälp att få
Barnhälsovården kan ge råd och stöd. Personalen där har stor erfarenhet av kolik och man kan träffa både sjuksköterskor och läkare. Om man söker hjälp och får ett bra, regelbundet stöd av sjuksköterskan på BVC kan man uppleva barnets kolikbesvär som mindre påfrestande. Om problemet gör att man känner sig ledsen och nedstämd kan man få kontakt med en psykolog via BVC.
Varför skriker barnet?
När barnet skriker är det bra att försöka förstå varför. Så småningom lär man sig att tyda barnets skrik. Är barnet hungrigt, behöver det en ny blöja, vill barnet ligga i sin säng i stället för att bli buret?
Barnet behöver lugn och ro
Barn som skriker mycket kan få för mycket stimulans, bland annat därför att man försöker trösta barnet på många olika sätt samtidigt. Om man kan se till att barnet får mindre intryck och dessutom får vara lite mer i fred kan skrikigheten avta.
Man kan behöva avlastning
Har man ett barn som är känsligt, tar in mycket intryck och skriker mycket i perioder blir man som förälder uttröttad. Då är det lättare att uppleva skriken som påfrestande och man kan bli mer stressad och orolig. Barnet märker det och skriker mer. Barnet behöver lugn och ro och som förälder behöver man mycket stöd för att göra det möjligt. Man ska därför inte dra sig för att be vänner och släktingar om avlastning och be BVC om hjälp.
Ibland är barnet känsligt mot komjölk
Om det verkar som att problemen orsakas av magbesvär kan barnet ibland vara överkänsligt mot komjölksprotein. Att ta bort komjölk ur barnets kost har bevisad effekt hos vissa barn som har kolik. Det gäller både barn som äter bröstmjölk och barn som äter modersmjölksersättningar.
Prova att undvika komjölk om man ammar
För att ta reda på komjölkens betydelse kan man, om man ammar, låta bli allt som innehåller komjölk under en vecka, även torrmjölk som kan finnas i till exempel leverpastej och korv. Om barnets beteende inte påverkas kan komjölksprodukter användas igen. Men om det visade sig ge en viss effekt kan man försöka avstå från mjölkprodukter en vecka till för att se om det fungerar.
Om det verkar som om effekten är god på barnet kan man fortsätta undvika mjölkprodukter och istället ta extra kalktillskott, som finnas att köpa på apotek. När barnet är tre till fyra månader kan mamman prova att börja använda komjölksprodukter ett tag igen för att se om barnet fortfarande påverkas. Om man misstänker att barnet är allergiskt mot komjölk kan man ta kontakt med BVC som hjälper till att bedöma om barnet ska utredas av barnläkare.
Barn som får modersmjölksersättning
Om man inte ammar och misstänker att barnet är överkänsligt mot komjölk kan man också ta kontakt med BVC för att få överkänsligheten utredd av en barnläkare. Efter utredningen kan man i samråd med läkaren välja vilken modersmjölksersättning som är lämpligast. Man kan efter utredningen vara berättigad till rabatterade komjölksfria ersättningar från apotek.
Barnets måltider
Barnet behöver ha så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och ha underläppen utvikt.Det är bra med lugn och ro runt måltiderna. Att man ammar när barnet själv vill äta och att barnet får suga ur ett bröst i taget ordentligt för att få i sig den feta mjölken, verkar ha gjort att färre barn nu får kolik. Man kan även försöka hitta en matställning så att barnet är mer upprätt när det äter. Det är bra att göra en paus i måltiden så att barnet kan få tillfälle att rapa. Efter maten och om barnet är vaket kan man låta det ligga en stund på mage för att det lättare ska kunna rapa.
Om man ammar är det viktigt att barnet ligger rätt vid bröstet och har hela bröstvårtan och delar av vårtgården i munnen så att det inte sväljer för mycket luft.
Om barnet får maten genom flaska kan man se till att hålen i Felaktigt tag om bröstet. Barnet trutar med munnen och "smackar".nappen är lagom stora så att maten inte kommer så häftigt.
Vad tycker barnet om när det inte skriker?
När barnet har sin skrikperiod kan det verka som om ingenting man gör är bra. Då kan man pröva något som barnet tycker särskilt mycket om andra stunder på dagen. Många barn tycker om att bli burna i bärsele eller har en favoritaxel de vill hänga över. Ett bad kan ha en avslappnande effekt.
Man kan pröva att sjunga eller spela rofylld musik. En del barn blir lugnare av monotona ljud.
Sluta helst att röka
Om man röker och ammar går små mängder av nikotin över till barnet genom bröstmjölken. Det kan påverka barnets tarmar och ge knip. Det bästa är att sluta röka helt.
Annat som kan hjälpa
Viss mat, som lök, vitkål och kål, kan vara gasbildande. Om man ammar kan det ibland hjälpa om man undviker sådan mat. Det kan också hjälpa att undvika koffein i form av kaffe och cola-drycker.
Det finns speciella vetekuddar som fungerar som värmedynor efter att man värmt dem i mikrovågsugnen. En sådan kudde kan man lägga utanpå kläderna över barnets mage. Vetekuddar kan köpas i till exempel hälsokostaffärer.
Massage som behandling
En särskild magmassage kan underlätta om barnet har mycket knip och gasbesvär. Man masserar under dagen när barnet är lugnt och avslappnat för att förebygga den oroliga perioden som ofta kommer på eftermiddagen eller kvällen. Om man vill ge sitt barn magmassage kan man få hjälp av personalen på BVC som antingen kan lära ut metoden själv eller vet var den lärs ut.
Magdroppar och läkemedel
Man kan pröva att ge barnet magdroppar med lactobaciller, det vill säga mjölksyrebakterier. Magdropparna finns att köpa receptfritt på apotek.
Det finns två slags läkemedel för behandling av kolik. Vanligast är Minifom som används mot gasbesvär. En del föräldrar upplever att det hjälper men preparatet har ingen vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik. Miniform har inga biverkningar och kan köpas receptfritt på apotek.
Dicykloverinklorid är ett läkemedel som kan skrivas ut av barnläkare i särskilt svåra fall av kolik. Läkemedlet har vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik, men eftersom den kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar används den bara i undantagsfall. Läkaren måste numera ansöka om särskild licens för att kunna skriva ut dicykloverinklorid.
När spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i flera timmar i sträck, och det återkommer regelbundet vid en viss tid på dygnet, brukar det kallas spädbarnskolik eller tremånaderskolik.
Orsaken till spädbarnskolik är inte helt känd. Ofta tolkas skriket som att barnet har ont i magen, men det kan också finnas andra skäl.
Man kan känna sig hjälplös och bli väldigt trött när man har ett barn som skriker mycket, därför är det bra om man kan få stöd och avlastning av släkt eller vänner.
Upp till vart femte barn får spädbarnskolik. Det går för det mesta över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader.
Symtom
Förutom att barnet skriker mycket kan det också märkas på andra sätt att det har ont i magen. Barnet kan till exempel
- dra upp knäna mot magen
- spänna benen så de sträcks rakt ut
- ha gaser som bullrar i magen.
Det är vanligast att barnet skriker på eftermiddagar och kvällar, ofta i perioder som upprepas i ett tydligt mönster.
Behandling
Det finns inte en metod som hjälper alla barn med spädbarnskolik, men flera olika metoder kan hjälpa en del barn. Det kan till exempel handla om
- att ge barnet mera lugn och ro
- att utesluta komjölk eller andra födoämnen
- att ge barnet en särskild magmassage.
Om man har ett barn som skriker mycket kan man vända sig till sin barnavårdscentral, BVC.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Alla spädbarn gråter och en del barn gråter mer än andra. Vid sex veckors ålder brukar de flesta barn skrika sammanlagt ungefär två timmar per dygn. Skrikigheten avtar sedan långsamt. Vid tre till fyra månaders ålder är det vanligt att barnet är ledset och oroligt omkring en timme per dygn.
Det kan vara svårt att avgöra om barnets skrik är vanligt spädbarnsskrik eller om barnet har kolik. En vanlig beskrivning av kolik är att ett spädbarn som i övrigt är friskt skriker intensivt i minst tre timmar per dygn i över en vecka. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen, kvällen eller natten.
Vanligast när barnet är sex till åtta veckor
Spädbarnskolik, som ibland kallas tremånaderskolik, är inte någon sjukdom och är inte farligt, men det är mycket påfrestande att vara förälder till ett barn med kolik.
Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att man som förälder har gjort något fel. Koliken går oftast över av sig själv när barnet är tre till fyra månader.
Det är ovanligt att barn får kolik före två veckors och efter tre månaders ålder. Vid sex till åtta veckors ålder är det vanligt att koliken är som mest intensiv för att sedan sakta avta, och vid tre till fyra månaders ålder är den oftast helt borta.
Osäkert vad kolik beror på
Forskare vet inte med säkerhet vad spädbarnskolik beror på. Ordet kolik antyder att barnet skriker för att det har ont i magen, men det råder stor osäkerhet om det verkligen är så.
En del teorier går ut på att det handlar om krampartade sammandragningar i magen som gör ont och som får barnet att reagera med skrik. Andra teorier menar att det rör sig om överkänslighet mot vissa födoämnen eller psykologiska orsaker. Kolik kan bero på en samling orsaker som är svåra att skilja från varandra. Många gånger är det svårt att veta om barnet har kolik, eftersom en del barn skriker mycket utan att de har kolik.
Som förälder blir man självklart orolig när barnet skriker och man hamnar lätt i en ond cirkel som gör att barnet märker oron och skriker mer.
Om man känner sig orolig över att barnet skriker mycket eller har frågor är det viktigt att man söker hjälp. På barnavårdscentralen, BVC, har personalen stor erfarenhet av barn som skriker mycket och det kan därför vara bra att vända sig dit i första hand.
En krävande och tröttsam period
Påfrestningen i en familj med barn som lider av kolik är mycket stor. Som förälder känner man sig oftast hjälplös när man inte lyckas trösta sitt barn då det skriker och verkar ha ont. Samtidigt får man mycket lite tid till sömn och vila. Även om man får veta att koliken går över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt kan det upplevas som en mycket lång tid.
Viktigt att få hjälp
Om man har ett barn med kolik är det viktigt att man försöker få hjälp och stöd både från BVC och från släktingar och vänner. Det är särskilt viktigt om man känner sådan frustration och kanske ilska att man har svårt att hantera sina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet kan vara livsfarligt. Spädbarn kan få mycket allvarliga skador av det, eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning är tillräckligt för att orsaka bestående skador.
Upp till vart femte barn får kolik
Det finns stora kulturella skillnader i förekomsten av kolik. Spädbarnskolik finns nästan bara i industrialiserade länder. I de skandinaviska länderna beräknas mellan vart tionde och vart femte barn få kolik.
Barnet äter ofta
Om man har ett barn med kolik kan det vara svårt att förstå vad man ska göra för att lugna det. Det är vanligt att man försöker trösta genom att ge barnet mat. Sugandet gör barnet att slappnar av och blir nöjt åtminstone för en stund.
Det kan vara en hjälp att få råd om hur man kan lära sig att tolka barnets signaler, att förstå vad barnet vill säga. BVC kan ofta vara till stor hjälp med det.
En orsak till skrikighet i den här åldern kan vara att man ännu inte har fått matningen att fungera på ett bra sätt. Det kan tex vara att barnet inte har ett stort, bra tag om bröstvårtan eller att hålen i nappen är för stora vid flaskmatning. Man kan få hjälp med det på till exempel BB eller BVC.
Till innehållsförteckningen
När ett i övrigt friskt spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt i minst tre timmar per dygn i över en vecka, brukar man kalla det för spädbarnskolik. Oftast kommer skrikperioderna i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen.
Barnet kan också, i samband med att det skriker, dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Man kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även bli rött i ansiktet och verka ha svårt att bajsa. Men det är inte klarlagt om den här typen av symtom alltid är tecken på kolik.
Undersökningar som kan göras
Ett barn som visar tecken på besvärande spädbarnskolik ska undersökas av en läkare, framför allt för att avgöra om symtomen kan tyda på någon annan sjukdom. Spädbarn kan bete sig på liknande sätt om de lider av exempelvis öroninflammation, en infektion i magen eller urinvägarna, ett inklämt bråck eller är överkänslig mot något födoämne som till exempel komjölk.
Till innehållsförteckningen
På flera olika sätt kan man försöka lindra spädbarnskolik. Alla metoder passar inte alla barn. Man får pröva sig fram med en metod i taget för att märka vad som verkligen har effekt.
Det finns inte någon effektiv behandlingsmetod som botar alla former av kolik men det finns metoder som lindrar besvären för en del barn.
Det finns hjälp att få
Barnhälsovården kan ge råd och stöd. Personalen där har stor erfarenhet av kolik och man kan träffa både sjuksköterskor och läkare. Om man söker hjälp och får ett bra, regelbundet stöd av sjuksköterskan på BVC kan man uppleva barnets kolikbesvär som mindre påfrestande. Om problemet gör att man känner sig ledsen och nedstämd kan man få kontakt med en psykolog via BVC.
Varför skriker barnet?
När barnet skriker är det bra att försöka förstå varför. Så småningom lär man sig att tyda barnets skrik. Är barnet hungrigt, behöver det en ny blöja, vill barnet ligga i sin säng i stället för att bli buret?
Barnet behöver lugn och ro
Barn som skriker mycket kan få för mycket stimulans, bland annat därför att man försöker trösta barnet på många olika sätt samtidigt. Om man kan se till att barnet får mindre intryck och dessutom får vara lite mer i fred kan skrikigheten avta.
Man kan behöva avlastning
Har man ett barn som är känsligt, tar in mycket intryck och skriker mycket i perioder blir man som förälder uttröttad. Då är det lättare att uppleva skriken som påfrestande och man kan bli mer stressad och orolig. Barnet märker det och skriker mer. Barnet behöver lugn och ro och som förälder behöver man mycket stöd för att göra det möjligt. Man ska därför inte dra sig för att be vänner och släktingar om avlastning och be BVC om hjälp.
Ibland är barnet känsligt mot komjölk
Om det verkar som att problemen orsakas av magbesvär kan barnet ibland vara överkänsligt mot komjölksprotein. Att ta bort komjölk ur barnets kost har bevisad effekt hos vissa barn som har kolik. Det gäller både barn som äter bröstmjölk och barn som äter modersmjölksersättningar.
Prova att undvika komjölk om man ammar
För att ta reda på komjölkens betydelse kan man, om man ammar, låta bli allt som innehåller komjölk under en vecka, även torrmjölk som kan finnas i till exempel leverpastej och korv. Om barnets beteende inte påverkas kan komjölksprodukter användas igen. Men om det visade sig ge en viss effekt kan man försöka avstå från mjölkprodukter en vecka till för att se om det fungerar.
Om det verkar som om effekten är god på barnet kan man fortsätta undvika mjölkprodukter och istället ta extra kalktillskott, som finnas att köpa på apotek. När barnet är tre till fyra månader kan mamman prova att börja använda komjölksprodukter ett tag igen för att se om barnet fortfarande påverkas. Om man misstänker att barnet är allergiskt mot komjölk kan man ta kontakt med BVC som hjälper till att bedöma om barnet ska utredas av barnläkare.
Barn som får modersmjölksersättning
Om man inte ammar och misstänker att barnet är överkänsligt mot komjölk kan man också ta kontakt med BVC för att få överkänsligheten utredd av en barnläkare. Efter utredningen kan man i samråd med läkaren välja vilken modersmjölksersättning som är lämpligast. Man kan efter utredningen vara berättigad till rabatterade komjölksfria ersättningar från apotek.
Barnets måltider
Barnet behöver ha så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och ha underläppen utvikt.Det är bra med lugn och ro runt måltiderna. Att man ammar när barnet själv vill äta och att barnet får suga ur ett bröst i taget ordentligt för att få i sig den feta mjölken, verkar ha gjort att färre barn nu får kolik. Man kan även försöka hitta en matställning så att barnet är mer upprätt när det äter. Det är bra att göra en paus i måltiden så att barnet kan få tillfälle att rapa. Efter maten och om barnet är vaket kan man låta det ligga en stund på mage för att det lättare ska kunna rapa.
Om man ammar är det viktigt att barnet ligger rätt vid bröstet och har hela bröstvårtan och delar av vårtgården i munnen så att det inte sväljer för mycket luft.
Om barnet får maten genom flaska kan man se till att hålen i Felaktigt tag om bröstet. Barnet trutar med munnen och "smackar".nappen är lagom stora så att maten inte kommer så häftigt.
Vad tycker barnet om när det inte skriker?
När barnet har sin skrikperiod kan det verka som om ingenting man gör är bra. Då kan man pröva något som barnet tycker särskilt mycket om andra stunder på dagen. Många barn tycker om att bli burna i bärsele eller har en favoritaxel de vill hänga över. Ett bad kan ha en avslappnande effekt.
Man kan pröva att sjunga eller spela rofylld musik. En del barn blir lugnare av monotona ljud.
Sluta helst att röka
Om man röker och ammar går små mängder av nikotin över till barnet genom bröstmjölken. Det kan påverka barnets tarmar och ge knip. Det bästa är att sluta röka helt.
Annat som kan hjälpa
Viss mat, som lök, vitkål och kål, kan vara gasbildande. Om man ammar kan det ibland hjälpa om man undviker sådan mat. Det kan också hjälpa att undvika koffein i form av kaffe och cola-drycker.
Det finns speciella vetekuddar som fungerar som värmedynor efter att man värmt dem i mikrovågsugnen. En sådan kudde kan man lägga utanpå kläderna över barnets mage. Vetekuddar kan köpas i till exempel hälsokostaffärer.
Massage som behandling
En särskild magmassage kan underlätta om barnet har mycket knip och gasbesvär. Man masserar under dagen när barnet är lugnt och avslappnat för att förebygga den oroliga perioden som ofta kommer på eftermiddagen eller kvällen. Om man vill ge sitt barn magmassage kan man få hjälp av personalen på BVC som antingen kan lära ut metoden själv eller vet var den lärs ut.
Magdroppar och läkemedel
Man kan pröva att ge barnet magdroppar med lactobaciller, det vill säga mjölksyrebakterier. Magdropparna finns att köpa receptfritt på apotek.
Det finns två slags läkemedel för behandling av kolik. Vanligast är Minifom som används mot gasbesvär. En del föräldrar upplever att det hjälper men preparatet har ingen vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik. Miniform har inga biverkningar och kan köpas receptfritt på apotek.
Dicykloverinklorid är ett läkemedel som kan skrivas ut av barnläkare i särskilt svåra fall av kolik. Läkemedlet har vetenskapligt bevisad effekt mot spädbarnskolik, men eftersom den kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar används den bara i undantagsfall. Läkaren måste numera ansöka om särskild licens för att kunna skriva ut dicykloverinklorid.
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mammarang/484372759/
Visa toppen
Show footer