Jämför mitt liv med en sjukdom som är positiv, Tankar och känslor, plågar mig som HIV . Ingenting kan mäta sig med sakerna som är värst Kanske är det gudarna som satt mig på ett test , Eller är det ödet som visade sin väg , Eller är det spontaniteten i denna värld , Eller kanske människorna själv i denna gåta . Ytan är av stål, men min själ den kan gråta . Saknar en känsla i livet om positivt , För varje dag som går, så ökar det till negativt . Om själen är död, vad finns det då att finna . Ögon med tårar som aldrig slutar rinna . Jag gråter och hoppas på att himlen ska va blå , Fängslad av plågor, och himlen den blir grå . Själen bryter samman när jag söker efter svar ,Jag tänker bara bakåt, inte framåt, vad finns kvar Kalla att ja lever när det känns som en respirator , Och även fast jag gör fel, är vi alla människor . Se mig i ögonen, så ser ni en som lider , Varje slag hjärtat slår känns det som det svider

Annons

The photo has no tags

January 2010