Jag vakna med huvudvärk och en sten i mitt bröst
Jag vet ingen tröst,
För de som kändes jobbigt känns ju dubbelt så svårt
Jag var vidrig mot mina vänner
Jag ska aldrig mer göra så
Jag svär om jag bara kan klara idag
Ska jag ta mej i kragen och vara så glad

Hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka, hur kass kan man må?
Kändes fördjävligt illa men de börjar bli lite bättre nu min vän
Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen

Men jag lär ju mig aldrig av mina misstag
Varför går jag alltid över gränsen?
Min hjärna den står där bredvid när de händer
Det känns som jag hellre vill dö men vi får se hur de går
Tack för mina vänner har tålamod med mig!
Hade jag varit dom hade jag knappast tåla att se mig

Deppig som jag är börjar jag tänka på annat
Som gör mig ännu ledsnare och jag är nästan förbannad
Men det som inte dödar mig blir jag ju starkare av
Det är dags att styra upp skiten och göra smartare val
Men det går för långt, nu är jag desperat
Jag får se till att göra nånting bättre av
Denna korta tid som vi har kvar
Man kan inte gå runt och skapa sina egna helveten
Äntligen så börjar ångesten släppa

Annons

The photo has no tags

chrillidill Fri 5 Feb 2010 16:06

en MASKROSBOLL! :O

Maskrosboll Sat 6 Feb 2010 00:20

Neeej? :o
det är en morot! :L ^o)

2 comments on this photo

March 2010