Wednesday 7 April 2010 photo 4/18
|
Förlåt för tråkig och händelselös del!
Men imorgon kommer en bättre, loover ;D
Jag slog upp ögonen. Men jag var inte hemma. Jag hade ingen aning om vart jag var.
Väggarna här var gråa med svarta mönster, hemma är dom rosa. Min laptop låg inte på nattduksbordet, det kändes ovant att inte ha den där.
Jag hade verkligen ingen aning om vart jag var. Det var otroligt obehagligt.
Jag insåg att jag inte hade mina egna kläder utan en king size t-shirt. Då kom alla minnen tillbaka. Sparkarna, Smärtan, Skriken, Sjukhuset, Bill!
Men? Jag har ju inte sett det här rummet förut. Det sista jag kommer ihåg var att jag låg i soffan, med Toms t-shirt, och hade mina fötter i Bills knä. Vi kollade på Jurassic Park, Min favorit film om jag ska vara ärlig.
Jag ställde mig upp och öppnade dörren. Dom hade ett enormt hus, Tokio Hotel alltså. Värsta herrgården med två våningar och en enorm trädgård.
Jag hörde röster och började gå åt det hållet.
Gustav och Georg hade en vild konversation i köket. Jag fattade inte riktigt vad det var om, men jag hörde något "Fall out boy är såå mycket bättre än Metallica".
Jag skrattade åt dom och dom kollade åt mitt håll.
- Gomorron! Sa Gustav och log mot mig.
- Desamma, Flinade jag.
Jag gick och drog ut stolen bredvid Georg.
- Aj! Pep jag när jag satte mig ner.
- Vad hände? Frågade Gustav oroligt.
- Min sida, sa jag och höll handen på sidan.
- Jävlar, går det bra? Sa Georg och var snabbt upp på fötter och hjälpte mig att sätta mig på stolen.
- Ja, doktorn sa ju att det här kanske skulle hända. Sa jag.
- Är det lugnt nu? Frågade Georg.
- Japp, sa jag och log mot honom.
Vi hade världens random konversation, den var helt sjuk.
Allt ifrån vad man har i cocosbollar till varför eld egentligen slocknar när man blåser på den. Det var sköna killar, precis som jag alltid trott och hoppats på.
En duns hörde några meter bort.
- Aj! Fan i helvetets skit också! Fräste Bill och kom inhoppandes på ett ben.
- Vad hände? Sa jag och kunde knappt hålla mig från att skratta.
- Jag slog i tån i skit väggen. Sa han surt.
- Nej men stackars liten. Sa jag med töntig röst.
- Glöm inte att jag är äldre än dig! Sa han stöddigt.
- Okey you got a point, baby boy. Sa jag. Gustav och Georg brast ut i skratt.
- Men hur kom jag in i sovrummet igår? Sa jag lite halv dumt.
- Tomten kom med sina magiska fåglar och flög med sin släde över dig till sängen. Sa han ironiskt.
Jag fnissade till, det lät väldigt kul.
- Jag bar inte dig dumskalle. Sa han och log.
- Ofta dina pinnar till armar kunde bära mig? Jag är ju sjukt tjock. Sa jag.
- Jag hoppas att du skojar. Du vägde ju ingenting. Sa han och höjde ögonbrynet.
Han satte sig på stolen mittemot mig.
- Jag är tjoooock! Sa jag med ett extra långt o.
Tom kom in i köket och vi släppte ämnet.
- Jaha, så du har fortfarande min tröja? Sa han och flinade.
- Ja, den e skön.
- Du kan få den, jag använder den aldrig. Flinade han.
- Får jag en tröja av Tom Kaulitz? Inte en dum handduk som Bill kastar ut till någon random i publiken och jag råkar fånga den? Eller ett plektrum? Eller några trumpinnar?
- EY! Vad är det för fel på min handduk nu då? Sa Bill förnärmat, Gustav och Georg kollade också på mig med lite halv sura blickar.
- Men kom igen, en tröja. Personlig till Maja Sjöberg, hur ofta händer det? Sa jag uppspelt.
- See guys? The girls love me, that’s just a fact to accept. Sa Tom och fick en djävulsblick av Bill.
- Bill, du vet inte vad jag gjorde för den där handduken.
- Vad? Sa han och såg ut som ett litet barn på julafton.
- Den hamnade typ tre personer ifrån mig, så jag kastade mig, fick två armbågar i magen och en ordentlig spark på smalbenet. Men jag fick tag på den. Jag log mot honom.
- Shit den här bruden diggar Tokio Hotel, sa Gustav och kollade på mig. Har du varit på många konserter?
- Skojar du eller? Jag går på konserter hela tiden känns det som.
- Jaha, hur många har du varit på då? Frågade Gustav nyfiket.
- Oj.. Jag hann gå på två under er 1000 hotels, typ 4 stycken innan det. Och 5 stycken under welcome to Humanoid! Sa hon och räknade på fingrarna. Det blir elva.
- Oops, we got a stalker at the table! Sa Georg och flinade.
- Och sen har jag varit på sex skivsigneringar och ett fanparty. Fortsatte jag.
- Det är mycket.. Sa Tom och kollade på mig.
- Ja men det är värt det. Sa jag och log mot honom.
- Har du ett sånt där äkta Tokio Hotel rum också? Sa Gustav och flinade, det var nog menat som ironiskt.
- Skojar du eller? Klart jag har. Jag tog upp min mobil. Som hade ett Tokio Hotel skal, det var inte förrens nu som jag började inse att jag nog var lite för beroende. Jag gick in på mina bilder och klickade upp bilden med min vägg. Jag visade den. Varenda millimeter var fylld med affisher.
- Sen har en vägg som är lika full på andra sidan rummet, men jag har inte kort på den.
- Wow, viskade Bill. Att det finns folk som älskar oss så mycket.
- Jag är inte klar än, avbröt jag honom och höll upp en bild på min bokhylla.
Men den var inte fylld med böcker, utan Tokio Hotel grejer. Hyllorna var från olika år. På ena hyllan stod det t.ex. "2007" Och så var det autograferna jag hade fått då och de tre konsertbiljetterna.
- Hur mycket pengar har du slösat egentligen? Sa Gustav chockat.
- Jag vet inte men typ kanske, 50000 kr eller något.
- Oh sweet lord. Utbrast Bill.
- Jag såg allt det där, det var faktiskt sjukt mycket saker. Flinade Tom och blinkade mot mig.
Min mobil ringde. "Dolt nummer"
- Maja.
- Vi kommer hitta dig jävla Tokio Hotel fitta! Tro inte att du kan gömma dig för alltid!
Och så las luren på.
Väggarna här var gråa med svarta mönster, hemma är dom rosa. Min laptop låg inte på nattduksbordet, det kändes ovant att inte ha den där.
Jag hade verkligen ingen aning om vart jag var. Det var otroligt obehagligt.
Jag insåg att jag inte hade mina egna kläder utan en king size t-shirt. Då kom alla minnen tillbaka. Sparkarna, Smärtan, Skriken, Sjukhuset, Bill!
Men? Jag har ju inte sett det här rummet förut. Det sista jag kommer ihåg var att jag låg i soffan, med Toms t-shirt, och hade mina fötter i Bills knä. Vi kollade på Jurassic Park, Min favorit film om jag ska vara ärlig.
Jag ställde mig upp och öppnade dörren. Dom hade ett enormt hus, Tokio Hotel alltså. Värsta herrgården med två våningar och en enorm trädgård.
Jag hörde röster och började gå åt det hållet.
Gustav och Georg hade en vild konversation i köket. Jag fattade inte riktigt vad det var om, men jag hörde något "Fall out boy är såå mycket bättre än Metallica".
Jag skrattade åt dom och dom kollade åt mitt håll.
- Gomorron! Sa Gustav och log mot mig.
- Desamma, Flinade jag.
Jag gick och drog ut stolen bredvid Georg.
- Aj! Pep jag när jag satte mig ner.
- Vad hände? Frågade Gustav oroligt.
- Min sida, sa jag och höll handen på sidan.
- Jävlar, går det bra? Sa Georg och var snabbt upp på fötter och hjälpte mig att sätta mig på stolen.
- Ja, doktorn sa ju att det här kanske skulle hända. Sa jag.
- Är det lugnt nu? Frågade Georg.
- Japp, sa jag och log mot honom.
Vi hade världens random konversation, den var helt sjuk.
Allt ifrån vad man har i cocosbollar till varför eld egentligen slocknar när man blåser på den. Det var sköna killar, precis som jag alltid trott och hoppats på.
En duns hörde några meter bort.
- Aj! Fan i helvetets skit också! Fräste Bill och kom inhoppandes på ett ben.
- Vad hände? Sa jag och kunde knappt hålla mig från att skratta.
- Jag slog i tån i skit väggen. Sa han surt.
- Nej men stackars liten. Sa jag med töntig röst.
- Glöm inte att jag är äldre än dig! Sa han stöddigt.
- Okey you got a point, baby boy. Sa jag. Gustav och Georg brast ut i skratt.
- Men hur kom jag in i sovrummet igår? Sa jag lite halv dumt.
- Tomten kom med sina magiska fåglar och flög med sin släde över dig till sängen. Sa han ironiskt.
Jag fnissade till, det lät väldigt kul.
- Jag bar inte dig dumskalle. Sa han och log.
- Ofta dina pinnar till armar kunde bära mig? Jag är ju sjukt tjock. Sa jag.
- Jag hoppas att du skojar. Du vägde ju ingenting. Sa han och höjde ögonbrynet.
Han satte sig på stolen mittemot mig.
- Jag är tjoooock! Sa jag med ett extra långt o.
Tom kom in i köket och vi släppte ämnet.
- Jaha, så du har fortfarande min tröja? Sa han och flinade.
- Ja, den e skön.
- Du kan få den, jag använder den aldrig. Flinade han.
- Får jag en tröja av Tom Kaulitz? Inte en dum handduk som Bill kastar ut till någon random i publiken och jag råkar fånga den? Eller ett plektrum? Eller några trumpinnar?
- EY! Vad är det för fel på min handduk nu då? Sa Bill förnärmat, Gustav och Georg kollade också på mig med lite halv sura blickar.
- Men kom igen, en tröja. Personlig till Maja Sjöberg, hur ofta händer det? Sa jag uppspelt.
- See guys? The girls love me, that’s just a fact to accept. Sa Tom och fick en djävulsblick av Bill.
- Jaha, hur många har du varit på då? Frågade Gustav nyfiket.
- Oj.. Jag hann gå på två under er 1000 hotels, typ 4 stycken innan det. Och 5 stycken under welcome to Humanoid! Sa hon och räknade på fingrarna. Det blir elva.
- Oops, we got a stalker at the table! Sa Georg och flinade.
- Och sen har jag varit på sex skivsigneringar och ett fanparty. Fortsatte jag.
- Det är mycket.. Sa Tom och kollade på mig.
- Ja men det är värt det. Sa jag och log mot honom.
- Har du ett sånt där äkta Tokio Hotel rum också? Sa Gustav och flinade, det var nog menat som ironiskt.
- Skojar du eller? Klart jag har. Jag tog upp min mobil. Som hade ett Tokio Hotel skal, det var inte förrens nu som jag började inse att jag nog var lite för beroende. Jag gick in på mina bilder och klickade upp bilden med min vägg. Jag visade den. Varenda millimeter var fylld med affisher.
- Sen har en vägg som är lika full på andra sidan rummet, men jag har inte kort på den.
- Wow, viskade Bill. Att det finns folk som älskar oss så mycket.
- Jag är inte klar än, avbröt jag honom och höll upp en bild på min bokhylla.
Men den var inte fylld med böcker, utan Tokio Hotel grejer. Hyllorna var från olika år. På ena hyllan stod det t.ex. "2007" Och så var det autograferna jag hade fått då och de tre konsertbiljetterna.
- Hur mycket pengar har du slösat egentligen? Sa Gustav chockat.
- Jag vet inte men typ kanske, 50000 kr eller något.
- Oh sweet lord. Utbrast Bill.