Wednesday 7 April 2010 photo 11/18
|
Tårarna kunde inte sluta rinna. Jag förstod inte att han hade gjort det, han gav den iför sig inte till mig, men ändå.
- Hittar du nå.. Men gumman vad har hänt? Elli sprang fram till sängen. Jag fick inte fram några ord, utan gav henne bara pappret.
- Aww! Utbrast hon och log mot mig.
Jag hittade ingenting i min hjärna, jag försökte komma på ifall han hade visat några som helst tecken på det här. Men inget kunde jag komma på, det enda jag tänkte på var att han älskar mig. Jag vet, lite överkänslig, men jag har nästan aldrig haft någon kille.
Men eftersom att jag hade det här så kände jag mig redo att berätta min största hemlighet för honom.
- Jag tror jag kommer berätta för honom innan konserten. Sa jag och kollade på henne.
- Oj, that’s big! Sa hon.
- Jag vet, men egentligen det är ingen hemlighet. Jag har bara inte sagt det till någon utom dig, det har varit onödigt.
Vi satt och pratade på Bills säng, om allt och inget. Vi hade helt glömt bort att vi skulle rota.
Det knakade till i dörren.
- Hallå? Ropade Gustav från hallen. Vi sprang dit och båda gav honom varsin kram. Jag hade kommit väldigt nära honom under dom här tre dagarna.
Vi hoppade ut till bilen. Jag måste ha somnat för innan jag hann märka något så var vi framme.
Vi gick in bakvägen, ingen annan var där. När vi kom in i ett rum med vita väggar och två svart soffor så såg jag killarna sitta i soffan. Bill kollade mig i ögonen och log, då började jag gråta igen.
Bill hoppade upp ur soffan och var snabbt framme hos mig.
- Vad är det? Frågade han oroligt.
- Inget jag är bara så lycklig av att vara med dig. Svarade jag och kollade in i hans bruna ögon.
- Jag är lycklig av att vara med dig också. Sa han och kramade mig.
- Jag måste prata med dig. Sa jag och tog hans hand och drog ut honom.
Jag kände efter i väskan, papprena låg där.
- Vad är det? Han log mot mig.
Jag drog upp dom ur väskan och han tog dom, han satte sig ner på ett trappsteg.
Hans ansikte blev rödare och rödare. Tillslut såg det ut som att han skulle både spy, dö och trilla genom golvet.
- Hur.. Jag menar hur fick du tag på den här? Frågade han långsamt.
- Jag hittade den i ditt skrivbord. Jag bestämde mig för att leka lite med honom, han ska också få vara orolig som jag hade varit den där gången för tre dagar sen.
- Jaha.. Sa han kort och kollade ner i golvet.
- Bill jag vet inte vad jag ska säga.
- Du behöver inte säga något, jag förstår. Han skämdes.
- Nej jag tror inte att du gör det..
- Jo det gör jag. Du skäms över att ha en sån otroligt töntig kille som älskar en tjej efter bara tre dagar. Och nu vill du att jag ska försvinna ur ditt liv så att du kan skaffa en coolare kille. En sån som är sjukt biffig och slår ner alla som rör dig, en sån som kan skydda dig från allt. Och en sån som inte älskar någon så jävla lätt, för en sån kan ju falla för vem som helst. För vet du Maja? Jag kommer aldrig skylla på dig för det, du är inte värd mig. Du är värd så mycket mer.
Det gjorde ont i mig när han uttalade orden. Att han ens trodde något sånt.
- Kolla på mig. Sa jag och han gjorde motvilligt som jag sa. Jag böjde mig fram och våra läppar möttes. Han var först chockad men sen så besvarade han kyssen. När vi drog ifrån varandra så log jag mot honom.
- Jag älskar dig, Bill! Sa jag och kollade in i hans nötbruna ögon. Och det gör sjukt ont när du säger att du inte är värd mig. Fortsatte jag. Det är jag som inte är värd dig.
- Du är värd allt i världen. Sa han och kollade på mig.
- Bill du ska in! En vakt tittade på honom. Han nickade, gav mig en snabb puss innan han skyndade sig efter dom andra.
Tom och Georg sprang ut och började spela introt på Noise. Sen så sprang Bill ut och började sjunga.
Jag och Elli hade världens två manna party bakom scenen. Vi dansade runt och sjöng, eller vi skrek mer. Bill ropade ut till fansen.
- Det här är sista låten för ikväll, sorry men så är det. Och den är till en speciell person.
At This Moment. There Are 6 billion. 4 Hundred 71 Million 18 thousand. 6 Hundred. 71 People In The World. Sometimes All You Need Is 1. And you know who you are! Ropade han ut och pekade mot en kamera, den kameran som visade konserten backstage.
" hate my life
I can't sit still for one more single day
I've been here waiting for something
To live and die for
Let's run and hide
Out of touch
Out of time
Just get lost without a sign
As long as you stand by my side
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine
You see my soul
I'm a nightmare
Out of control
I'm crashing into the dark
Into the moon
Into the world of our cocoon
You're the sun
And I'm a moon
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine
Don't let go
Oh, oh no
Don't you know
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine, shine, shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine, shine, shine
In your shadow I can shine"
- Tack allihopa! Jag älskar er! Skrek han och hoppade ut från scenen.
Inte förrän då förstod jag, låten var till mig. Han kom in och jag kastade mig runt halsen på honom. Orden som han sa i början snurrade runt i mitt huvud " At This Moment. There Are 6 billion. 4 Hundred 71 Million 18 thousand. 6 Hundred. 71 People In The World. But All I Need Is 1. And you know who you are!"
- Hittar du nå.. Men gumman vad har hänt? Elli sprang fram till sängen. Jag fick inte fram några ord, utan gav henne bara pappret.
- Aww! Utbrast hon och log mot mig.
Jag hittade ingenting i min hjärna, jag försökte komma på ifall han hade visat några som helst tecken på det här. Men inget kunde jag komma på, det enda jag tänkte på var att han älskar mig. Jag vet, lite överkänslig, men jag har nästan aldrig haft någon kille.
Men eftersom att jag hade det här så kände jag mig redo att berätta min största hemlighet för honom.
- Jag tror jag kommer berätta för honom innan konserten. Sa jag och kollade på henne.
- Oj, that’s big! Sa hon.
- Jag vet, men egentligen det är ingen hemlighet. Jag har bara inte sagt det till någon utom dig, det har varit onödigt.
Vi satt och pratade på Bills säng, om allt och inget. Vi hade helt glömt bort att vi skulle rota.
Det knakade till i dörren.
- Hallå? Ropade Gustav från hallen. Vi sprang dit och båda gav honom varsin kram. Jag hade kommit väldigt nära honom under dom här tre dagarna.
Vi hoppade ut till bilen. Jag måste ha somnat för innan jag hann märka något så var vi framme.
Vi gick in bakvägen, ingen annan var där. När vi kom in i ett rum med vita väggar och två svart soffor så såg jag killarna sitta i soffan. Bill kollade mig i ögonen och log, då började jag gråta igen.
Bill hoppade upp ur soffan och var snabbt framme hos mig.
- Vad är det? Frågade han oroligt.
- Inget jag är bara så lycklig av att vara med dig. Svarade jag och kollade in i hans bruna ögon.
- Jag är lycklig av att vara med dig också. Sa han och kramade mig.
- Jag måste prata med dig. Sa jag och tog hans hand och drog ut honom.
Jag kände efter i väskan, papprena låg där.
- Vad är det? Han log mot mig.
Jag drog upp dom ur väskan och han tog dom, han satte sig ner på ett trappsteg.
Hans ansikte blev rödare och rödare. Tillslut såg det ut som att han skulle både spy, dö och trilla genom golvet.
- Hur.. Jag menar hur fick du tag på den här? Frågade han långsamt.
- Jag hittade den i ditt skrivbord. Jag bestämde mig för att leka lite med honom, han ska också få vara orolig som jag hade varit den där gången för tre dagar sen.
- Jaha.. Sa han kort och kollade ner i golvet.
- Bill jag vet inte vad jag ska säga.
- Du behöver inte säga något, jag förstår. Han skämdes.
- Nej jag tror inte att du gör det..
- Jo det gör jag. Du skäms över att ha en sån otroligt töntig kille som älskar en tjej efter bara tre dagar. Och nu vill du att jag ska försvinna ur ditt liv så att du kan skaffa en coolare kille. En sån som är sjukt biffig och slår ner alla som rör dig, en sån som kan skydda dig från allt. Och en sån som inte älskar någon så jävla lätt, för en sån kan ju falla för vem som helst. För vet du Maja? Jag kommer aldrig skylla på dig för det, du är inte värd mig. Du är värd så mycket mer.
Det gjorde ont i mig när han uttalade orden. Att han ens trodde något sånt.
- Kolla på mig. Sa jag och han gjorde motvilligt som jag sa. Jag böjde mig fram och våra läppar möttes. Han var först chockad men sen så besvarade han kyssen. När vi drog ifrån varandra så log jag mot honom.
- Jag älskar dig, Bill! Sa jag och kollade in i hans nötbruna ögon. Och det gör sjukt ont när du säger att du inte är värd mig. Fortsatte jag. Det är jag som inte är värd dig.
- Du är värd allt i världen. Sa han och kollade på mig.
- Bill du ska in! En vakt tittade på honom. Han nickade, gav mig en snabb puss innan han skyndade sig efter dom andra.
Tom och Georg sprang ut och började spela introt på Noise. Sen så sprang Bill ut och började sjunga.
Jag och Elli hade världens två manna party bakom scenen. Vi dansade runt och sjöng, eller vi skrek mer. Bill ropade ut till fansen.
- Det här är sista låten för ikväll, sorry men så är det. Och den är till en speciell person.
At This Moment. There Are 6 billion. 4 Hundred 71 Million 18 thousand. 6 Hundred. 71 People In The World. Sometimes All You Need Is 1. And you know who you are! Ropade han ut och pekade mot en kamera, den kameran som visade konserten backstage.
" hate my life
I can't sit still for one more single day
I've been here waiting for something
To live and die for
Let's run and hide
Out of touch
Out of time
Just get lost without a sign
As long as you stand by my side
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine
You see my soul
I'm a nightmare
Out of control
I'm crashing into the dark
Into the moon
Into the world of our cocoon
You're the sun
And I'm a moon
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine
Don't let go
Oh, oh no
Don't you know
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine, shine, shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
In your shadow I can shine
Shine, shine, shine
In your shadow I can shine"
- Tack allihopa! Jag älskar er! Skrek han och hoppade ut från scenen.
Inte förrän då förstod jag, låten var till mig. Han kom in och jag kastade mig runt halsen på honom. Orden som han sa i början snurrade runt i mitt huvud " At This Moment. There Are 6 billion. 4 Hundred 71 Million 18 thousand. 6 Hundred. 71 People In The World. But All I Need Is 1. And you know who you are!"