Previous photoMonday 19 April 2010 photo 3/28
|
Hoppas ni orkar läsa! Men i nästa del kommer det en ny person :P
Kommentera snällt nu ;)<3
Georg:
Jag slet upp Maja dörr. Ärligt jag har aldrig känt mig så dum, jag skriker på henne på vår 6års dag, jag glömmer bort den och jag säger att jag inte vill ha hennes unge, VÅR unge.
Men om sanningen vill fram jag vill vänta några år innan jag vill få barn. Många tankar virvlar runt i mitt huvud när jag går fram till sängen.
- Älskling, hur är det?, Hon låg på rygg och stirrade upp i taket.
Jag gick och satte mig på sängkanten, hon vände sig om så att hon låg med ryggen mot mig, vilket inte förvånade mig så himla mycket.
- Sorry Georg, vill inte prata med dig just nu.
- Jag vet Tom hann klämma ut sig det, men för att vara rättvis så är klockan 00.14, så det var igår som du sa att du inte ville träffa mig idag.
Jag hörde att hon kämpade emot men hon var tvungen att klämma fram ett fniss, våran störda humor asså, ingen förstår sig på den.
- Fast fan gumman, förlåt jag glömde vår 6års dag!
- M märkte det, sa hon och körde huvudet i kudden så långt som det gick.
- Förlåt, asså jag svär, jag älskar dig mer än något annat och jag kommer kämpa för att ha dig kvar.
- Märktes inte, sa hon kort.
- Jag vet jag är det som svenskarna kallar "praktarsel", Felicia fnissade till för mitt otroligt dåliga uttal. Hon själv är halvsvensk och snackar flytande svenska.
Helt plötsligt, från ingenstans sprang hon in på toaletten och jag var inte sen med att följa efter.
Hon stod över toasitsen och spydde, jag hållde upp hennes hår så att hon inte skulle få spya på det.
- Tack, viskade hon till mig, spolade, smällde ner toalocket och satte sig på det, helt vit i ansiktet, hon hatade att spy.
- Kommer du ihåg början av vårt förhållande?
- M, svarade hon lika kort som förut.
- Då lovade jag dig att jag skulle kämpa till slutet och det är det jag ska göra.
- Vad betyder det då? Frågade hon och kollade mig i ögonen.
- Att jag vill att du föder barnet och att jag ska vara pappa åt det och finnas här hela tiden.
Hon kollade mig i ögonen för att se om jag talade sanning, efter några sekunder så fick hon världens största leende, det där leendet som fick mig på fall.
Hon kastade sig om min hals, jag kramade tillbaka och kände lukten av hennes långa svarta hår som alltid luktade sjukt gott. Det tog inte lång tid innan våra läppar möttes i den underbaraste kyssen på länge.
Gustav:
Jag gick mot Georgs rum, hade absolut ingenting att göra och tvillingarna va väll nere i baren vid den här tiden på kvällen. Själv kunde jag inte sova och om jag känner Georg rätt så sitter han säkert uppe och typ nördar farmville eller nått sånt töntigt.
När jag gick förbi Majas rum så stod dörren lite på glänt, vilket inte var likt Maja som alltid var så noggrann med sånt, så jag gick in för att kolla så att inget var fel.
- Maja?, sa jag i rummet som var ganska stort för att vara ett hotellrum. Inget svar och jag såg henne inte heller. Jag öppnade dörren till badrummet och där inne stod hon och Georg och kysstes.
- Oj sorry fel tidpunkt, sa jag och tog ett steg bakåt.
- Nej men det är lugnt sa Maja och borstade av sig lite.
- Såå, sa jag lite långdraget, ni verkar vara sams nu, eller? Sa jag lite frånvarande.
- Så du kunde räkna ut det lilla GustiPusti, sa Georg och Maja fnittrade till.
- Haha, superkul, sa jag ironiskt och skakade på huvudet.
- Du vet, han kunde inte vara utan mig, sa Maja och Georg kollade lite surt på henne.
- Fast det stämmer i för sig, sa Georg och alla brast ut i skratt.
- A fast jag går och lägger mig igen ni två verkar ju ha fullt upp med annat, Sa jag och gick ut och in på mitt rum.
Maja:
Jag slog upp ögonen och vände huvudet mot Georg, han sov fortfarande, Men vad hade jag förväntat mig?
Jag gick upp och hoppade in i duschen. Sjukt skönt att känna dom supervarma stålarna rinna ner för kroppen. Efter säkert en halvtimma gick jag ut, och fönade mitt långa, tjocka hår som jag så många gånger velat klippa av, men efter ett tag insett att jag kommer sakna det. Jag drog på lite smink, inte alls mycket bara lite mascara och foundation, man vet aldrig om det e en massa press där nere, och man ser ju ut som ett rent helvete utan smink på kort. Jag kollade lite snabbt på klockan, dom stora röda siffrorna visade 10.34.
Jag rev av en bit av ett papper och skrev "God morgon, sömntuta! Jag e nere i resturangen och käkar frukost, orkade inte vänta på dig! Puss, din alldeles egna Maja"
Jag tog på mig ett par jeans och ett linne från gina tricot, och började gå till hotellresturangen.
Jag har precis hunnit ner till bottenvåningen när 6 personer med kameror, mikrofoner och block kommer mot mig.
- Vad vill dom nu då? Sa jag tyst för mig själv och tittade ner i golvet.
- Vi har hört från flera håll, att det igår kväll hördes skrik och rop från Georg Listings hotellrum, det lät nästan som ett bråk. Började den ena.
- Stämmer det? Fyllde en annan i.
- Inga kommentarer, sa jag med myndig röst. Det har Georg lärt mig att jag ska säga.
- Men om det inte var så, varför hörde man skrik därifrån då?, sa en tredje.
- Inga kommentarer, sa jag och försökte gå men dom blockerade mig som en sorts människomur. Kan ni vara snälla och flytta på er?, sa jag lite drygare den här gången.
Inget svar alla stod bara där med sina fåniga kameror och sitt skit.
- Kan ni flytta på er eller?, snästa jag åt dom, Ingen reaktion. Shit, tänkte jag, dom här ger sig inte.
- Akta! Sa jag igen.
- Nu får ni väll för i helvete ta och flytta på er! Sa en röst bakom pressen.
Alla vände på sig och Gustav stod där och kollade surt som fan på dom.
- Oj oj! En liten beskyddare, sa en kille med en kamera och alla flinade elakt.
- Fy fan vilka människor det finns, snäste Gustav, Kom Maja, sa han och tog tag i min arm och drog in mig i resturangen.
- Men varför stannar dom utanför? Frågade jag och kollade bakåt.
- Hotellet ger dom bara tillåtelse att vara ute i lobbyn, här inne får dom inte va, ingen annanstans heller iför sig, sa Gustav och flinade lite mot mig.
- Haha, men vilka människor det finns asså!
- A jag vet heelt störda! Sa han och skrattade till, tur att inte alla är så i alla fall.
- A, jag vet.
Vi åt resten av maten under stort sett tystnad, lite frågor då och då, "Hur mår du?", "känns det att du är gravid än?" och lite sånna frågor.
Efter kanske en kvart, hade så inte bra koll på klockan, så blev det ett jävla liv utanför dörren.
- Vad fan händer?, frågade Gustav och kollade på mig.
- Ingen aning, sa jag och tog en tugga på min macka.
Det hördes röster utifrån, jag har aldrig varit så nära på att sätta mat i halsen som den gången.
- FAN! Sa jag och rusade upp från stolen.
- Vad? Sa stackars Gustav helt chockad och förstod ingenting.
- Bill och Tom, sa jag och rusade ut ur resturangen, med Gustav tätt i hälarna.
Jag kunde höra på deras röster att det inte va pressen dom skrek på, jag vet inte hur men jag kan höra skillnad på hur dom skriker.
- Vart är hon? Hörde jag en annan röst som jag tyckte att jag hade hört innan, men ingen aning om vem den kom ifrån.
- Det spelar ingen jävla roll!, du ska låta henne va, fattar du?, skrek Tom.
Jag höll på att spy upp det jag hade i magen av chocken när jag såg vem det va.
Dun Dun Dun...
Lite spänning!
Kommentera snällt nu ;)<3
Georg:
Jag slet upp Maja dörr. Ärligt jag har aldrig känt mig så dum, jag skriker på henne på vår 6års dag, jag glömmer bort den och jag säger att jag inte vill ha hennes unge, VÅR unge.
Men om sanningen vill fram jag vill vänta några år innan jag vill få barn. Många tankar virvlar runt i mitt huvud när jag går fram till sängen.
- Älskling, hur är det?, Hon låg på rygg och stirrade upp i taket.
Jag gick och satte mig på sängkanten, hon vände sig om så att hon låg med ryggen mot mig, vilket inte förvånade mig så himla mycket.
- Sorry Georg, vill inte prata med dig just nu.
- Jag vet Tom hann klämma ut sig det, men för att vara rättvis så är klockan 00.14, så det var igår som du sa att du inte ville träffa mig idag.
Jag hörde att hon kämpade emot men hon var tvungen att klämma fram ett fniss, våran störda humor asså, ingen förstår sig på den.
- Fast fan gumman, förlåt jag glömde vår 6års dag!
- M märkte det, sa hon och körde huvudet i kudden så långt som det gick.
- Förlåt, asså jag svär, jag älskar dig mer än något annat och jag kommer kämpa för att ha dig kvar.
- Märktes inte, sa hon kort.
- Jag vet jag är det som svenskarna kallar "praktarsel", Felicia fnissade till för mitt otroligt dåliga uttal. Hon själv är halvsvensk och snackar flytande svenska.
Helt plötsligt, från ingenstans sprang hon in på toaletten och jag var inte sen med att följa efter.
Hon stod över toasitsen och spydde, jag hållde upp hennes hår så att hon inte skulle få spya på det.
- Tack, viskade hon till mig, spolade, smällde ner toalocket och satte sig på det, helt vit i ansiktet, hon hatade att spy.
- Kommer du ihåg början av vårt förhållande?
- M, svarade hon lika kort som förut.
- Då lovade jag dig att jag skulle kämpa till slutet och det är det jag ska göra.
- Vad betyder det då? Frågade hon och kollade mig i ögonen.
- Att jag vill att du föder barnet och att jag ska vara pappa åt det och finnas här hela tiden.
Hon kollade mig i ögonen för att se om jag talade sanning, efter några sekunder så fick hon världens största leende, det där leendet som fick mig på fall.
Hon kastade sig om min hals, jag kramade tillbaka och kände lukten av hennes långa svarta hår som alltid luktade sjukt gott. Det tog inte lång tid innan våra läppar möttes i den underbaraste kyssen på länge.
Gustav:
Jag gick mot Georgs rum, hade absolut ingenting att göra och tvillingarna va väll nere i baren vid den här tiden på kvällen. Själv kunde jag inte sova och om jag känner Georg rätt så sitter han säkert uppe och typ nördar farmville eller nått sånt töntigt.
När jag gick förbi Majas rum så stod dörren lite på glänt, vilket inte var likt Maja som alltid var så noggrann med sånt, så jag gick in för att kolla så att inget var fel.
- Maja?, sa jag i rummet som var ganska stort för att vara ett hotellrum. Inget svar och jag såg henne inte heller. Jag öppnade dörren till badrummet och där inne stod hon och Georg och kysstes.
- Oj sorry fel tidpunkt, sa jag och tog ett steg bakåt.
- Nej men det är lugnt sa Maja och borstade av sig lite.
- Såå, sa jag lite långdraget, ni verkar vara sams nu, eller? Sa jag lite frånvarande.
- Så du kunde räkna ut det lilla GustiPusti, sa Georg och Maja fnittrade till.
- Haha, superkul, sa jag ironiskt och skakade på huvudet.
- Du vet, han kunde inte vara utan mig, sa Maja och Georg kollade lite surt på henne.
- Fast det stämmer i för sig, sa Georg och alla brast ut i skratt.
- A fast jag går och lägger mig igen ni två verkar ju ha fullt upp med annat, Sa jag och gick ut och in på mitt rum.
Maja:
Jag slog upp ögonen och vände huvudet mot Georg, han sov fortfarande, Men vad hade jag förväntat mig?
Jag gick upp och hoppade in i duschen. Sjukt skönt att känna dom supervarma stålarna rinna ner för kroppen. Efter säkert en halvtimma gick jag ut, och fönade mitt långa, tjocka hår som jag så många gånger velat klippa av, men efter ett tag insett att jag kommer sakna det. Jag drog på lite smink, inte alls mycket bara lite mascara och foundation, man vet aldrig om det e en massa press där nere, och man ser ju ut som ett rent helvete utan smink på kort. Jag kollade lite snabbt på klockan, dom stora röda siffrorna visade 10.34.
Jag rev av en bit av ett papper och skrev "God morgon, sömntuta! Jag e nere i resturangen och käkar frukost, orkade inte vänta på dig! Puss, din alldeles egna Maja"
Jag tog på mig ett par jeans och ett linne från gina tricot, och började gå till hotellresturangen.
Jag har precis hunnit ner till bottenvåningen när 6 personer med kameror, mikrofoner och block kommer mot mig.
- Vad vill dom nu då? Sa jag tyst för mig själv och tittade ner i golvet.
- Vi har hört från flera håll, att det igår kväll hördes skrik och rop från Georg Listings hotellrum, det lät nästan som ett bråk. Började den ena.
- Stämmer det? Fyllde en annan i.
- Inga kommentarer, sa jag med myndig röst. Det har Georg lärt mig att jag ska säga.
- Men om det inte var så, varför hörde man skrik därifrån då?, sa en tredje.
- Inga kommentarer, sa jag och försökte gå men dom blockerade mig som en sorts människomur. Kan ni vara snälla och flytta på er?, sa jag lite drygare den här gången.
Inget svar alla stod bara där med sina fåniga kameror och sitt skit.
- Kan ni flytta på er eller?, snästa jag åt dom, Ingen reaktion. Shit, tänkte jag, dom här ger sig inte.
- Akta! Sa jag igen.
- Nu får ni väll för i helvete ta och flytta på er! Sa en röst bakom pressen.
Alla vände på sig och Gustav stod där och kollade surt som fan på dom.
- Oj oj! En liten beskyddare, sa en kille med en kamera och alla flinade elakt.
- Fy fan vilka människor det finns, snäste Gustav, Kom Maja, sa han och tog tag i min arm och drog in mig i resturangen.
- Men varför stannar dom utanför? Frågade jag och kollade bakåt.
- Hotellet ger dom bara tillåtelse att vara ute i lobbyn, här inne får dom inte va, ingen annanstans heller iför sig, sa Gustav och flinade lite mot mig.
- Haha, men vilka människor det finns asså!
- A jag vet heelt störda! Sa han och skrattade till, tur att inte alla är så i alla fall.
- A, jag vet.
Vi åt resten av maten under stort sett tystnad, lite frågor då och då, "Hur mår du?", "känns det att du är gravid än?" och lite sånna frågor.
Efter kanske en kvart, hade så inte bra koll på klockan, så blev det ett jävla liv utanför dörren.
- Vad fan händer?, frågade Gustav och kollade på mig.
- Ingen aning, sa jag och tog en tugga på min macka.
Det hördes röster utifrån, jag har aldrig varit så nära på att sätta mat i halsen som den gången.
- FAN! Sa jag och rusade upp från stolen.
- Vad? Sa stackars Gustav helt chockad och förstod ingenting.
- Bill och Tom, sa jag och rusade ut ur resturangen, med Gustav tätt i hälarna.
Jag kunde höra på deras röster att det inte va pressen dom skrek på, jag vet inte hur men jag kan höra skillnad på hur dom skriker.
- Vart är hon? Hörde jag en annan röst som jag tyckte att jag hade hört innan, men ingen aning om vem den kom ifrån.
- Det spelar ingen jävla roll!, du ska låta henne va, fattar du?, skrek Tom.
Jag höll på att spy upp det jag hade i magen av chocken när jag såg vem det va.
Dun Dun Dun...
Lite spänning!
Visa toppen
Show footer