Sunday 10 May 2009 photo 1/1
|
Man skriver aldrig så bra som på natten, har jag nu konstaterat.
Jag är så nära.
Ändå så långt borta.
Är nånstans emellan.
Mellan ditt och mitt.
Tittar genom fönstret.
Hoppas få se dig.
Komma gåendes över molnen.
Du syns inte till.
Verklighetstankarna återvänder.
Inser omöjligheten.
Åter medveten om omgivningen.
Minns det egentliga syftet.
Den otroliga resan.
Tiden flyter vidare.
Tärningen kastas.
Jag flyttar framåt.
Nämner dig
i en konversation.
Lindrar saknaden.
Gör dig levande.
Tittar ut ibland.
Tänker på dig.
Undrar vart du är.
Fortsätter vänta.
Är inte tillräckligt nära.
Nära den gränsen
där vi kan ses.
Kan heller inte nå den.
Är ej rätt sätt.
Endast en tanke.
Ett önsketänkande.
Ändå så långt borta.
Är nånstans emellan.
Mellan ditt och mitt.
Tittar genom fönstret.
Hoppas få se dig.
Komma gåendes över molnen.
Du syns inte till.
Verklighetstankarna återvänder.
Inser omöjligheten.
Åter medveten om omgivningen.
Minns det egentliga syftet.
Den otroliga resan.
Tiden flyter vidare.
Tärningen kastas.
Jag flyttar framåt.
Nämner dig
i en konversation.
Lindrar saknaden.
Gör dig levande.
Tittar ut ibland.
Tänker på dig.
Undrar vart du är.
Fortsätter vänta.
Är inte tillräckligt nära.
Nära den gränsen
där vi kan ses.
Kan heller inte nå den.
Är ej rätt sätt.
Endast en tanke.
Ett önsketänkande.
Annons