Friday 6 January 2012 photo 3/3
|
Dag 06 – En bok som gör mig ledsen
Den här boken får mig nästan att gråta varje gång jag läser den. Den är full av Anna Jörgensdotters dikter och heter Sång från Hjärtats Bakgård. Den gör fruktansvärt ont, och även om jag i början tyckte att de flesta dikterna var skräp så älskar jag dem nu. De gör ont att läsa, att tänka efter, att gång på gång på gång tvingas ställas inför mig själv och inse att jag inte är hälften av vad jag skulle vilja vara, och att jag är alldeles förruttnad inuti. De är sköna att läsa, för de tvingar mig att ta tag i saker. Tvingar mig till bättremående. Och gråten blir en sorts renande, helande gråt. (hur cheesy det än låter.)
Tänkte bjuda på en dikt utan namn:
Så tänder du lampan igen
Du har försökt sova för allra sista gången
Du tänker att det här är ett paradis
och du är en drottning
och sömnen är ingenting
mot allt det andra.
Du har räknat in alla fåren
Du har räknat dom döda i Kashmir
i Bakuba
i Beiruts förorter
Lampan lyser röd genom mörkret
Du har sånger i huvudet
hur många som helst
På ditt hjärtas bakgård samlas
dom okyssta
dom hemlösa
dom papperslösa
dom som ropar och ropar
På ditt hjärtas bakgård
står du med dina banderoller
dina ambitioner
ditt allra största mod
Dina armar kan räcka runt hela världen
men din sömnlöshet hjälper inte någon
Du vet att
solrosorna står stadigt
i kanten av potatislandet
Du vet att
i lampornas land
kan ingen höra dej gråta.
Den här boken får mig nästan att gråta varje gång jag läser den. Den är full av Anna Jörgensdotters dikter och heter Sång från Hjärtats Bakgård. Den gör fruktansvärt ont, och även om jag i början tyckte att de flesta dikterna var skräp så älskar jag dem nu. De gör ont att läsa, att tänka efter, att gång på gång på gång tvingas ställas inför mig själv och inse att jag inte är hälften av vad jag skulle vilja vara, och att jag är alldeles förruttnad inuti. De är sköna att läsa, för de tvingar mig att ta tag i saker. Tvingar mig till bättremående. Och gråten blir en sorts renande, helande gråt. (hur cheesy det än låter.)
Tänkte bjuda på en dikt utan namn:
Så tänder du lampan igen
Du har försökt sova för allra sista gången
Du tänker att det här är ett paradis
och du är en drottning
och sömnen är ingenting
mot allt det andra.
Du har räknat in alla fåren
Du har räknat dom döda i Kashmir
i Bakuba
i Beiruts förorter
Lampan lyser röd genom mörkret
Du har sånger i huvudet
hur många som helst
På ditt hjärtas bakgård samlas
dom okyssta
dom hemlösa
dom papperslösa
dom som ropar och ropar
På ditt hjärtas bakgård
står du med dina banderoller
dina ambitioner
ditt allra största mod
Dina armar kan räcka runt hela världen
men din sömnlöshet hjälper inte någon
Du vet att
solrosorna står stadigt
i kanten av potatislandet
Du vet att
i lampornas land
kan ingen höra dej gråta.
Annons
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melflickan/500635215/