October
Wednesday 5 February 2014 photo 1/2
|
Det som stör mig mest med psykiatrin är inte att jag inte kan få tag på min läkare för att få förnyade recept, eller att min psykolog inte försöker få tag på sin högst suicidala patient som missar sina tider, nej, det är att de inte läser min journal innan jag kommer. Nu har jag gjort om samma undersökning tre gånger på ett halvår, och människan jag träffade idag hade ingen aning om att jag är diagnostiserad med anorexia. Jag, dum som jag är, förutsatte att hon visste det så när frågorna om mat gick jag direkt på förklaringen "mat är fiende som jag inte vill ha i min kropp" och hennes respons var "det låter ju inte som att du inte äter för att du är rädd för att bli tjock" and I just alalasjkaa. Så jag fick förklara från början, om hur jag började sluta äta och blev ett benrangel men jobbade mig bort från det, var halvfrisk i två år och nu har återfall. Och så den ständiga frågan om vikten. Vad vågen visar. Jag vet inte. Törs inte se efter. Vet att siffrorna är alldeles för höga, så avskärmar mig och låtsas som ingenting. Jag vet att jag inte är tjock nog för de här tankarna, men de finns där ändå. Vet att jag har alldeles för mycket fett på kroppen för att vara fin.
Camera info
:( ja, det borde du fått. Det är ju bland det viktigaste för att inte få återfall i vad det än är. Men du kan kanske be om/kräva extra stöd? Du har ingen kontaktperson att få stöd i?
Så länge du inte försvinner får du äta/inte äta och se ut precis hur du vill. Bara det får dig att må bättre. <3
Mel; det är din kropp, du gör vad fan du vill med den, bara du finns kvar och låter mig krama på dig när vi ses. Mkay! <3
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melflickan/517327906/
Visa toppen
Show footer