Tuesday 17 February 2015 photo 4/5
|
Mitas fagra mor har varit i Australien (tror jag) och därifrån hade hon med sig den här fina fickspegeln till mig! Utan någon annan anledning än att den fick henne att tänka på mig.
I huset på ön gör det ingenting att nerverna kryper, jag är älskad ändå. Där ingen minns mitt dopnamn, där Mel är mer naturligt än all världens liknelser. Hemmet som är det enda jag vet som känns som ett hem: även om jag fortfarande frågar om det är okej att ta ett glas vatten. Kärleken i alla vrår, som jag nämnt. Acceptansen. Ingen är perfekt - men Mitas föräldrar är banne mig de vettigaste vuxna människorna jag vet. Kanske just för att de är människor.
I huset på ön gör det ingenting att nerverna kryper, jag är älskad ändå. Där ingen minns mitt dopnamn, där Mel är mer naturligt än all världens liknelser. Hemmet som är det enda jag vet som känns som ett hem: även om jag fortfarande frågar om det är okej att ta ett glas vatten. Kärleken i alla vrår, som jag nämnt. Acceptansen. Ingen är perfekt - men Mitas föräldrar är banne mig de vettigaste vuxna människorna jag vet. Kanske just för att de är människor.
Camera info
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melflickan/519487876/