Saturday 13 November 2010 photo 14/34
|
Lördag 13/11 2010
Det finns så otroligt många fula människor.
Och det här handlar inte enbart om utseende. Jag vet att jag själv inte är en av de sötaste, de allra snyggaste. Jag är medelmåttig, någon man inte tittar två gånger på och samtidigt ingen som man ryggar undan för åsynen av. På det har jag alltför många läskigt fula vänner, så när det gäller ren fysisk fulhet så kan jag inte slänga skit runt mig hur som helst.
Så det här handlar inte enbart om ren fysisk fulhet, nej. Det här handlar om de fysiskt fula människorna som är obehagliga, äckliga, patetiska och inte inser att de är det. Ännu värre är det om de inte inser att man avskyr dem och blir illamående av deras närhet.
Det handlar om människorna med gnälliga, högljudda röster, människorna som så desperat söker efter ens gillande att man inte kan göra annat än förakta dem. Du vet vilken typ jag menar, och du behöver inte ens vara en speciellt social människa för att ha stött på någon som är så. Om du nu mot all förmodan inte har en aning om vilken sorts människa jag pratar om, så borde du tänka efter och rannsaka dig själv, för jag sätter 100 spänn på att du är en sån.
De sårbara, rädda människorna som fullkomligen stinker fruktan. De svansande, svassande, alltför högt skrattande. Mobboffren. De smaskande, de slurpande. Missfostren.
Det finns så otroligt många fula människor.
Mitt problem är att jag har börjat hata dem.
Ni förstår, det är den sortens människor som dras till mig. Som malar till ljuset, som flugor till koskit. De vädrar sig till mig från flera mils avstånd. Helt plötsligt sitter de i mitt knä och dreglar efter uppmärksamhet. Drar sina dåliga skämt och skrattar ihåligt och nervositeten, rädslan och inombords-darret lyser rakt igenom. Och jag som vet hur det är att gråta sig till sömns för att ingen gillar en ler snällt och spelar med. Är snäll och söt och en riktig vän. Och så slutar det alltid med en dolk i ryggen på mig när jag har byggt upp deras självförtroende tillräckligt. Eller för att jag har blivit så viktig att de måste förstöra mitt förhållande med andra människor.
Jag har vant mig, lärt mig att om man umgås med osäkra människor så får man ta en hel del skit. Tagit med det i beräkningen så att säga. Att bli sviken av en osäker människa är nästan smickrande, för det bekräftar mina fördomar.
Som sagt, mitt problem är att jag har börjat hata dem. Det har ingenting att göra med deras instabilitet och oöverträffliga förmåga till svek.
Jag har bara tröttnat på att vara så förbannat snäll och konstant äcklad. (En känsla beskriven så bra av Hannalouise att jag sist i den här texten tänker citera henne) Svårare än så är det inte.
Faktum är att jag har få vänner som inte är osäkra och som inte har varit det under hela tiden vi har varit vänner. Människor som aldrig aktivt sökt mitt eller andras gillande på grund av osäkerhet. Så få att jag kan kosta på mig att räkna upp dem: Signe, Lisen, Mita och Hannalouise. Det är människor vars vänskap jag fullkomligen baxnar inför. De är så satans coola människor att jag inte vet vad. Jag är nämligen själv en osäker människa. Men eftersom de inte är det, så kan jag vara ganska säker inuti deras vänskap. Behöver inte göra mig till för att smälta in i den, och behöver inte heller känna att de är alltför krävande och jobbiga. Behöver aldrig tvivla på varför de är mina vänner, för jag vet att om de inte tycker om mig så skulle de sluta vara det.
Det är hur som helst de enda säkra vännerna jag har.
Nu, dags för Hannalouises citat:
"Den där känslan som man har när man vet att man måste spy men att det är lång tid kvar och man bara går omkring och önskar att det händer snart. Bara så att man slipper den där jävla känslan av äckel som sprider sig till varje liten cell i kroppen på en. All jävla galla som bränner och som gör sig tydligare för varje rörelse, varje andetag."
Mer gnälltext hittar ni som vanligt på www.proppikroppen.blogspot.com
Annons
Mandelbiskvi
Thu 2 Dec 2010 20:40
Jag är inte cool :(
Anyway, back to the important stuff. NÄR KOMMER DU TILL GÖTEBORG SÅ JAG KAN KASTA GLASS PÅ DIG?
/random
Anyway, back to the important stuff. NÄR KOMMER DU TILL GÖTEBORG SÅ JAG KAN KASTA GLASS PÅ DIG?
/random
Melflickan
Thu 2 Dec 2010 20:46
Det är du faktiskt, I just forgot to mention. :c
JAG FUNDERAR PÅ ATT KOMMA NER PÅ VÅRTERMINSLOV, ELLER NÅGON LÅNG-HELG VI HAR. JAG FÅR FUNDERA LITE TILL, BUT I'LL BE THERE SOMEDAY!
JAG FUNDERAR PÅ ATT KOMMA NER PÅ VÅRTERMINSLOV, ELLER NÅGON LÅNG-HELG VI HAR. JAG FÅR FUNDERA LITE TILL, BUT I'LL BE THERE SOMEDAY!
Anonymous
Fri 19 Nov 2010 14:34
Jag vet inte varför du ser mig som cool... Så klart vet du att jag älskar dig, Mycket. Och jag vet oxå att du inte dömer på samma sätt som andra. Jag vet att du är en trygg famn för mig så väl som jag är för dig :)
Men jag är en trasig människa. Och det vet du. Men Du vill endå ha kvar mig för det. Du vill stanna hos mig, vilket leder till att jag inte vill hällre än att stanna hos dig.
Vi är varandras papperkorgar <3 :] Du är en sann vän och det måste du veta!
Men jag är en trasig människa. Och det vet du. Men Du vill endå ha kvar mig för det. Du vill stanna hos mig, vilket leder till att jag inte vill hällre än att stanna hos dig.
Vi är varandras papperkorgar <3 :] Du är en sann vän och det måste du veta!
Anonymous
Sun 21 Nov 2010 00:54
Meh! jag har ju studiedag dåå! fast det är ju inte säkert om jag kan heller så mjaa :P
Bisou
Mon 15 Nov 2010 21:08
Jag vet inte vad jag ska säga... jag känner mig inte cool alls men att du ser mig som det är betydelsefullt.
och om du känner att du behöver det så får du krypa upp i mitt knä och dra dåliga skämt, jag kommer inte tycka illa om dig vad du än gör.
och om du känner att du behöver det så får du krypa upp i mitt knä och dra dåliga skämt, jag kommer inte tycka illa om dig vad du än gör.
Dancebreak
Mon 15 Nov 2010 20:56
Jag är bra på att beskriva känslan av att vara äcklad. Jag tror inte att det är en sådan bra grej egentligen.. :(
37 comments on this photo