June
Wednesday 21 October 2009 photo 2/2
|
Mitt namn är Simon, jag är 6 år.
Mina ögon är svullna, jag kan inte se.
Jag måste var dum, jag måste var dålig.
Vad skulle annars göra min far så arg?
Jag önska jag vore bättre,
Jag önskar att jag inte vore så ful.
Då kanske min mor fortfarande vill ha mig.
Jag kan inte göra något rätt,
Jag kan inte alls prata.
Annars är jag inlåst, hela dagen.
När jag vaknar är jag ensam, huset är mörkt.
Mina föräldrar är inte hemma.
När min mor kommer hem, försöker jag vara snäll.
Då kanske jag bara får en smäll ikväll.
Jag hörde precis en bil.
Min far har kommit hem från Charlies bar.
Jag hör honom svära.
Jag hör mitt namn.
Jag trycker mig mot väggen.
Jag försöker gömma mig från hans onda ögon.
Jag är så rädd.
Jag börjar gråta.
Han hitttar mig gråtande,
Han kallar mig fula namn.
Han säger att det är mitt fel att han plågas på jobbet.
Han slår mig, och skriker på mig.
Till slut kan jag smita, och springer mot dörren.
Han har redan låst den.
Jag börjar stor gråta.
Han tar tag i mig och kastar mig mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet med mina ben som nästan är brutna.
Och min far fortsätter och kalla mig fula namn.
Jag skriker "Förlåt" men det är för sent.
Hans ansikte förvrids till okänslighet.
Värken, Smärtan.
Igen och igen.
Åh snälla gud, förlåt mig.
Låt detta ta slut.
När han äntligen slutar och går mot dörren ligger jag där känslolös.
Gråtande på golvet.
Jag heter Simon.
Jag är 6år.
I natt mördade min far mig.
Du kan hjälpa....
läser du det här och skickar vidare så ber jag för din själ.
För annars måste du vara en hjärtlös människa som inte blir berörd av denna dikt.
Om du blir berörd så gör något.
Vill du stoppa barnmisshandel, sätt då upp denna text på din Bilddagbok.
Mina ögon är svullna, jag kan inte se.
Jag måste var dum, jag måste var dålig.
Vad skulle annars göra min far så arg?
Jag önska jag vore bättre,
Jag önskar att jag inte vore så ful.
Då kanske min mor fortfarande vill ha mig.
Jag kan inte göra något rätt,
Jag kan inte alls prata.
Annars är jag inlåst, hela dagen.
När jag vaknar är jag ensam, huset är mörkt.
Mina föräldrar är inte hemma.
När min mor kommer hem, försöker jag vara snäll.
Då kanske jag bara får en smäll ikväll.
Jag hörde precis en bil.
Min far har kommit hem från Charlies bar.
Jag hör honom svära.
Jag hör mitt namn.
Jag trycker mig mot väggen.
Jag försöker gömma mig från hans onda ögon.
Jag är så rädd.
Jag börjar gråta.
Han hitttar mig gråtande,
Han kallar mig fula namn.
Han säger att det är mitt fel att han plågas på jobbet.
Han slår mig, och skriker på mig.
Till slut kan jag smita, och springer mot dörren.
Han har redan låst den.
Jag börjar stor gråta.
Han tar tag i mig och kastar mig mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet med mina ben som nästan är brutna.
Och min far fortsätter och kalla mig fula namn.
Jag skriker "Förlåt" men det är för sent.
Hans ansikte förvrids till okänslighet.
Värken, Smärtan.
Igen och igen.
Åh snälla gud, förlåt mig.
Låt detta ta slut.
När han äntligen slutar och går mot dörren ligger jag där känslolös.
Gråtande på golvet.
Jag heter Simon.
Jag är 6år.
I natt mördade min far mig.
Du kan hjälpa....
läser du det här och skickar vidare så ber jag för din själ.
För annars måste du vara en hjärtlös människa som inte blir berörd av denna dikt.
Om du blir berörd så gör något.
Vill du stoppa barnmisshandel, sätt då upp denna text på din Bilddagbok.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/miccosicco1997/418446905/
Visa toppen
Show footer