Monday 31 December 2007 photo 1/43
|
Jag trodde inte att jag skulle bli så berörd som jag tydligen blev av beskedet kom att cancern tog Margareta för gott i morse. Alla visste naturligtvis att det var så här det skulle sluta, men det lindrar ändå inte sorgen. Jag känner ändå igen känslan i magen, tomheten och känslan av meningslöshet. Det är stunder som dessa som man inser att blod faktiskt är tjockare än vatten, och det spelar ingen roll att hon inte fanns mig så nära, för familj är ändå familj. Nu vill jag att mamma och pappa kommer hem, jag behöver deras sällskap. Och jag behöver framförallt få vara nära mamma just nu. Men nu är verkligheten annorlunda. Jag sitter på jobbet nu, försöker att hålla mig sysselsatt, och det är ändå nyårsafton, så det ska försökas firas i goda vänners lag. Jag tror att det kan bli trevligt, om jag bara kan släppa tankarna för en liten liten stund. Alla ni nära och kära, och alla andra för den delen, önskar jag ett riktigt gott nytt år och en fantastisk fortsättning på det nya året.
Annons