October
Monday 14 January 2008 photo 1/1
|
Här sitter man igen, som en annan deltidsarbetslös idiot. Hur kan det ha gått så här? Och eftersom jag har alldeles för lite att sysselsätta mig med så spenderas det en hel del tid åt absolut ingenting. Jag är tillbaka i dom gamla spår som jag gick omkring i under förra våren. Inte bra alls faktiskt. Det är oerhört knäckande och jag har inte så mycket att glädjas åt numera känns det som. Förrutom att jag snart kan tv tablån utantill, eller att jag vet precis hur länge man kan sitta i samma ställning framför datorn. Nåja, i ett försök att ändra på situationen så har jag sökt en massa jobb under natten. (Ja, jag kan fortfarande inte sova, men jag ser ett mönster och ett samband mellan mina mardrömmar och min deltidsarbetslösa tillvaro) Jag har sökt alla jobb jag har möjlighet till, och jag har sökt jobb långt härifrån och alldeles nära. Eftersom ingenting riktigt blir som jag har tänkt, och eftersom jag inte riktigt vet hur jag vill ha det just nu, så vet man aldrig vad som händer. Och jag håller dessutom på att flytta hem till Järlinden igen. Och vad ska man säga om det. Jag älskar verkligen mina föräldrar, dom är suveräna på så många sätt. Men herregud, att känna sig som en främling i ett hem som man egentligen känner så väl är inte så jättelätt. Nu vet jag dessutom att mina föräldrar läser det här, så hej mamma, och hej pappa. Jag älskar er, men det är lika svårt för mig att förlika mig med situationen och vänja mig med er som det är för er att stå ut med mig. Men i det stora hela känns det rätt okej ändå. Det känns väldigt skönt att slippa komma hem till något tomt och ensamt, och det känns skönt att det finns någon att prata med. Prata om vad som helst, om det hala väglaget, om dagen som gått, om mat som ska lagas och om pappas mystiska beteende som mer eller mindre liknar en bokstavskombination ibland. :P Idag fick jag träffa Samuel, Cajsa, Emelie och lite av Micke och Olle. Det var skönt och välbehövligt. Det finns få saker som gör mig så nöjd och så harmonisk som att träffa folk jag tycker om och bryr mig om. Situationen med foten är bättre förresten. Jag slipper halka omkring med kryckorna, men jag haltar som om jag precis har lärt mig att gå. Dessutom underlättar det inte att det är en isbana utanför, (i alla fall i vinterlandet Järlinden som alltid är lite vintrigare och snöigare än de centrala delarna av Falun) eftersom isbanan får mig att se ännu barnsligare ut. Nu ska jag dricka en liter vatten så jag vet att jag vaknar upp från alla konstiga och obehagliga drömmar någon gång under natten. Sen ska jag nog rota fram någon avslappningskiva som jag är övertygad om att mamma har liggandes här någonstans. Jag skulle nog behöva det bättre än någonsin nu.
Annons
Comment the photo
noct
Thu 17 Jan 2008 23:47
Jag har värsta universal-lösningen på allas problem: Skaffa hund!! Löser allt utom möjligtvis fotproblemen :P
Om hundinköp inte ligger högst upp på listan: allting ordnar sig ALLTID, så är det bara.
Om hundinköp inte ligger högst upp på listan: allting ordnar sig ALLTID, så är det bara.
Johanna
Tue 15 Jan 2008 16:22
det är alltid svårt att vara glad när man inte vet vartåt det barkar. bra att foten iaf är bättre!
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/michaelsson/150612141/
Visa toppen
Show footer