En del människor hatar sig själva. Jag tror att grunden för det mesta självhatet ligger i att de kanske tar åt sig hatet för att försöka förklara det oförklarliga. Om man hatar sig själv så tror jag att man fort blir förlorad och drunknar i sitt eget självhat. Det blir nog som en taggtråd, det hindrar glädje, lycka och livet. De flesta som hatar sig själva gör sig ofta illa. En del skär, skär djupa streck i huden. Kanske för att göra något konkret av smärtan. Se den, röra vid den. För att påminna sig själva om deras värden, om de som hänt, kanske komma ihåg att det var deras fel att det hände. Skär, för att känna smärta. Jag tror de som skär, sakta skär sönder sitt liv. Andra kanske fyller sig själva och kroppen med sprit. Bara för att glömma allt som hänt, kunna koppla av och njuta för en stund. Jag tror också att självhatet lätt tar över, tar kontroll över allt. Och smart också, det där självhatet. De vet precis hur det ska få oss att känna oss sämre och få en att ge vika. Vissa har nog ett stort behov av vänner, kärlekar och familjemedlemmar. Men jag tror största delen av dem lever i ensamhet, för att ensamheten är trygg. Om man inte har något om hjärtat utan ör ensam, behöver man inte vara rädd för att bli sviken och att det inte kommer att göra ont om någon försvinner. Vissa kanske väljer ensamheten på grund av att känna sig bättre, och mer värda, då de inte har någon att jämföra sig med. Andra kanske byter vänner väldigt ofta, de gör de när de börjat komma någon för nära. För att kanske skydda sig själv mot att inte bli sviken, lurade eller lämnade. De lever i en ständig flykt, ett ständigt jagande. Självhataren ser dem försvinna men vågar och kanske inte kan springa efter. Trots att jag själv lever under mitt eget självhat, tycker jag att människor som drunknat i detta svarta är bland det värsta att se. Se fina människor gå sönder under sitt egna ”monster”. Se dem stoppa sig själva från att le och skratta. Se deras smärta och skrik. Se personen längta efter närhet, men ständigt fly från den. // Mikaela Carlén 2006/2007

Du skriver så grymt bra Mikaela !