November
Tuesday 14 April 2009 photo 1/1
|
jag kan berätta om mitt liv i ett textdokument,
jag föddes 88 efter några dar kom jag hem,
mamma var väl glad, hade fått sin första son,
jag växte upp och fick min första telefon,
det var då allt började, ja hängde me fel gäng,
lärde mej hata bängen, fick en förebild på min vägg,
14 bast, krökade, målade graffiti,
slogs varje dag och bar alltid på min kniv,
utbrott hela tin, kastade stolar,
slog sönder saker, du dör om du golar,
avstängd från bilden, socialen kom,
startade en grupp för oss som skule börja,
vi skapade ett gäng, ludvika underground,
jag gick i sjuan men fick fet respekt man,
börja bygga upp en arme, vi va sex stycken då,
när vi åkter dit för snatteri till farbror blå,
52 stycken snusdosar varje dag, några limpor någon dag,
det här e allt jag var,
åkte dit för knivhot på skolans jävla skolgård,
mamma va förtvivlad, va beredd å dra därfifrån,
men sedan hände nåt när min broder börja röka på,
ja hittade en källa som ja faktiskt kunde lita på,
och allting gled isär, vårat gäng blev ett minne blott,
ena rökte på och den andra åkte längre bort,
nu när vi va splittrade så sjönk vår respekt,
gick i socgruppen, lärde mej vett & ettikett,
åren gick och allting blev bättre,
svårt att förklara när man inte har sett det,
men när ja va på toppen så dog min bästa vän,
och på samma veva fick jag reda på en annan sak,
min flickvän var gravid och det var tvillingar som väntade,
hon födde två stycken, vi var tvugna att lämna där,
för dom var döda redan när dom kom ut,
vårt förhållande sprack och jag ville springa ut,
men så hitta vi tillbaka och ja fick ett jobb,
vi flyttade ihop å nu så väntar vi en knodd,
mycke mer har hänt men kan inte skriva det,
det skulle bli en bok och jag har inte tålamod,
men de ja ville säga, det är att det går,
livet ka va svårt men de går om man kämpar på,
jag föddes 88 efter några dar kom jag hem,
mamma var väl glad, hade fått sin första son,
jag växte upp och fick min första telefon,
det var då allt började, ja hängde me fel gäng,
lärde mej hata bängen, fick en förebild på min vägg,
14 bast, krökade, målade graffiti,
slogs varje dag och bar alltid på min kniv,
utbrott hela tin, kastade stolar,
slog sönder saker, du dör om du golar,
avstängd från bilden, socialen kom,
startade en grupp för oss som skule börja,
vi skapade ett gäng, ludvika underground,
jag gick i sjuan men fick fet respekt man,
börja bygga upp en arme, vi va sex stycken då,
när vi åkter dit för snatteri till farbror blå,
52 stycken snusdosar varje dag, några limpor någon dag,
det här e allt jag var,
åkte dit för knivhot på skolans jävla skolgård,
mamma va förtvivlad, va beredd å dra därfifrån,
men sedan hände nåt när min broder börja röka på,
ja hittade en källa som ja faktiskt kunde lita på,
och allting gled isär, vårat gäng blev ett minne blott,
ena rökte på och den andra åkte längre bort,
nu när vi va splittrade så sjönk vår respekt,
gick i socgruppen, lärde mej vett & ettikett,
åren gick och allting blev bättre,
svårt att förklara när man inte har sett det,
men när ja va på toppen så dog min bästa vän,
och på samma veva fick jag reda på en annan sak,
min flickvän var gravid och det var tvillingar som väntade,
hon födde två stycken, vi var tvugna att lämna där,
för dom var döda redan när dom kom ut,
vårt förhållande sprack och jag ville springa ut,
men så hitta vi tillbaka och ja fick ett jobb,
vi flyttade ihop å nu så väntar vi en knodd,
mycke mer har hänt men kan inte skriva det,
det skulle bli en bok och jag har inte tålamod,
men de ja ville säga, det är att det går,
livet ka va svårt men de går om man kämpar på,
Visa toppen
Show footer