Sry för dålig uppdatering!!!!!

Kapitel 9

Klockan tickade och jag kände smärtan i tårna. Jag ville skrika och drog ihop mina händer så att mina knogar vitnade. Plötsligt kände jag ingenting. Precis som jag gjort varje oktoberkväll sedan jag var liten. Min kropp gick emot byn. Vid ett stort vitt hus stannade jag och gick emot dörren, utan att ha någon som helst kraft kvar. Jag kunde inte göra ett dyft. Jag såg hur jag smällde hål i dörren och klev in. Alla lampor var släckta och det var mörkt. Jag gick sakta och tyst upp för trappan, in genom ett sovrum där jag såg en ung flicka. Hon var kanske runt 20 år gammal och hon sov djupt. Jag gick fram till sängen och tittade på henne. Hon hade ljust vackert hår, i lockar och ett sött ansikte. Lite som en ängel. Jag försökte streta emot och inte göra det, men min kropp hade tappat sin styrka och jag kunde inte göra något.

Pappa satt nere i köket och tittade på tv. Jag sprang ner för att ta en ostmacka, jag var jättehungrig. Pappa tittade på nyheterna och plötsligt höjde han. En ung tjej med rött hår satt med en allvarlig min i tv-rutan.
"Ännu en gång har en död kropp hittats i en by inte långt härifrån. En ung flicka i tjugo-års åldern har hittats död. Hennes kropp var blodig och hon sov när attacken skedde. Hennes namn var Emma men polisen meddelar att dem inte vet vad hon dog av. Alltså ännu en mystisk död i byn". Jag stirrade mot skärmen. Det var ju hemskt!
"Vadå ännu en mystisk död?" frågadej jag pappa. Han skakade på huvudet.
"I några veckor nu har folk hittats döda i en by. För många år sedan hittades folk döda precis såhär fast långt härifrån. Ingen vet vad eller vem det kan vara" svarade han utan att släppa blicken från tv-skärmen. Jag åt upp min macka och genast och lade mig. I den byn bodde Jonas. Imorgon skulle jag besöka honom och fråga vad som sker.

När skolan slutade tog jag mina grejer och gick mot busshållplatsen. "Fan!" svor jag för mig själv. Jag hann precis se bussen jag skulle med innan den rundade hörnet.
"Äh, ta det lugnt. Den kommer tillbaks om en halvtimme." Det var Kalle, en av dom populära i klassen.
"Ah ok..." sa jag och kollade bort.

Bussresan tog två timmar, med byten. När jag klev av sista bussen tog jag fram kartan. Jag hade ringat in hans hus. Jag följde dom röda sträcken på kartan som jag målat dit i morse.

skrivet av både mig och Agnes! Tycks!?

Annons

The photo has no tags

December 2011