Jag hade en så otroligt intellektuellt stimulerande konversation igår så jag känner mig så avslappnad idag. Som jag beskrev för honom, att konversera med en annan person som är på samma intellektuella nivå som en själv är en slags avlastning. Det är så befriande att slippa "sänka" sig själv till en nivå som ligger under ens egen, och man kan diskutera allt sådant som man inte kan göra med någon annan, och på ett sätt "få utlopp för sina naturliga behov". Och så hänger man med i konversationen, det gör inget om man flyter ut lite, blir filosofisk eller analytisk, för det hänger den andra personen med på istället för att titta på en som ett frågetecken, som de flesta andra gör.

Löjligt egentligen att vi har känt varandra rätt länge, men först så tyckte jag inte om den här killen alls så det har liksom inte blivit av att vi snackat. Nu har han dumpat sin gamla brud och han förändrades oerhört sen dess så nu känns det som att man kan skapa en kontakt med honom som inte var möjlig förut. Och så är det sådär kravlöst skönt att diskutera när man vet att båda kilar stadigt, speciellt eftersom han är kompis med Henke =P

Någon ny Calle är det ju verkligen inte, den här killen är för skadad för det. Om några år kanske, när han nått en högre personlig mognad.

Men då är ju jag inte här längre. Suck..

Annons

The photo has no tags

March 2013