Friday 16 October 2009 photo 24/73
|
Jag har spenderat gårdagen och typ halva dagen idag med att läsa olika hästmänniskors bilddagböcker och bloggar, och då folk som håller på med naturlig kommunikation med hästen.
Och jag blir lite trött när det finns folk som är skitduktiga med sina hästar, som säkert har tränat jättelänge och gått långsamt fram för att få precis rätt tajmning, och så finns det folk som har bråttom med att bli "ett med hästen" och väljer att gå för fort fram för att kunna lägga upp flashiga bilder på sin bilddagbok eler blogg. Och dessutom har mage att stå och kasta skit på alla andra människor som inte NH-tränar sina hästar varje dag och inte rider utan bett i total frihet. Det drar liksom skit över de folk som verkligen är duktiga.
Om man har en häst som man vill börja träna så brukar man ju först använa bett och träns eftersom de allra flesta hästar är inridna så. Och det vore ju att sätta hästen i en ganska jobbig situation om den bara ska lära om sig allt den tidigare kunnat så fort som bara möjligt för att ägaren fått för sig att det är ju inte naturligt, hur schysst är det mot hästen?
Hur stressigt och jobbigt tycker inte hästen att det är då? Att helt plötsligt ska man lära om allting istället för att ta det gradvis.
Om man börjat träna sin häst mot att kuna gå utan bett och till och med utan träns, komer man aldrig kunna ha träns på den igen då? Inte nödvändigtvis.
Om hästen är mest lärd med träns tycker jag att man ska använda tränset om hästen inte förstår det man försöker förmedla med grimma, halsring eller helt naket. Som ett slags stödhjul. För att undvika missförstånd, för att hela tiden hålla en positiv inställning till bettlös träning och för att inte lägga för mycket ansvar på hästen så den tycker att situationen blir obehaglig.
Och sen det här mad att analysera sönder och samman hästen, till vilken nytta? Är det här naturligt, är det naturligt, vad är naturligt?
DET ÄR NATURLIGT FÖR EN HÄST ATT FÖLJA SIN LEDARE.
Det behöver inte vara krångligare än så.
Om ledaren vill kasta badbollar på hästen, då är det anturligt.
Om ledaren vill klä in sin häst i pressenning, då är det naturligt.
Om ledaren vill att hästen ska ligga på rygg, sitta som en hund, buga, gå i vatten( som borde vara relativt naturligt som det är?), göra piruetter, gå på broar, gå på vippbrädor, storma mot en annan häst i full galopp när ledaren sitter på ryggen med en pinne riktad mot den andra hästens ledare, då är det naturligt.
Så länge hästen är lärd att allting som ledaren gör är under kontroll, ingenting behöver vara farligt, det är bara att slappna av och låta ledaren göra grovjobbet, så är hästen nöjd. Den vill inte behöva oroa sig jämt, och vara rädd jämt, och ständigt behöva hålla koll. Det är ledarens uppgift. Och gör din häst allt det där, då har du inte visat din häst att du är den bästa ledaren.
Så länge du eller din häst inte utsätts för fara eller kommer till skada så är allt naturligt. Förutsatt att det sker i harmoni och förståelse.
Jag och Carata har varit vänner i snart 10 år. Jag har ridit henne med träns och sadel, jag har skällt på henne när hon varit dum, jag har lugnat henne när hon varit rädd, jag har ramlat av henne, jag har tränat henne löst, jag har varit besviken på henne, jag har gått på promenader med henne bara för att få vara tillsammans, jag har varit stolt över henne, hon har hjälpt mig, jag har hjälpt henne. Vi älskar varandra, och det visar vi. Hon är min bästa vän i hela världen och med henne, tillsammans, finns det ingenting som vi inte skulle klara av.
Det här är en bild från när jag red henne "naken" första gången.
Se vad 10 års vänskap ger för resultat. Men jag rider henne fortfarande med träns ibland och skäller fortfarande på henne när hon är dum och det har jag alltid gjort, syns det i bilden?
Att världens farligaste rovdjur sitter på ett bytesdjur och kräver att bytesdjuret ska följa rovdjuret överallt utan rädsla eller tvång, hur naturligt är det?
DET ÄR NATURLIGT FÖR EN HÄST ATT FÖLJA SIN LEDARE.
10 comments on this photo