February
3 March 2006
Klockorna slog hon steg åter mot ytan
Den välkända botten var alltför bekant
Hennes huvud var rent, med en drunknandes vilja
Söktes en utväg, en sann bundsförvant
Hennes huvud var glasklart
Jag är så körd
ÖÖÖÖH
Var du pojken utan namn, som inte hade några ben
var jag flickan i din famn, som blivit söndersprängd utav sten
utan dig var jag ingenting, med dig var jag lika klen
jag och du var en värdelös
Och där sitter gubben och gumman på bänken "höhö"
Nu sitter han och sjunger igen;
skämt ur sin skrattande dvala.
Du ber honom tystna igen,
och låta händerna tala.
Och han ler och förvandlas som pojkarna gör,
när inget finns att teatra infÃ
Direct link:
http://dayviews.com/missmisery/2006/3/3/
Visa toppen
Show footer