Sunday 21 September 2008 photo 1/6
|
Helen.Bea.Tokii.Anton.Linus & PH.
Detta är till er.
Det må endast vara ord och inte många, men det säger nog någonting.
Första dagen Bea och Helen, tog mig in i sina armar. Första gången de bestämde sig för att ge mig en chans och hjälpa mig, första dagen de verkligen blev mina vänner så vände vinden. Och sedan kom ni alla, ni släppte alla in mig.. Och ingenting kändes fel. Ni var alla personer jag aldrig hade träffat förut och ingen av er, har någonsin fått sådan plats i mina minnen som ni har. . Nu var det en chans till någonting nytt. Alla dagarna jag fick med er är värda mer än ord kan beskriva. Ibland.. Vill man kämpa så hårt för personer som har mer betydelse för en än man vet om .. Men ibland hör man inte ihop med dem .. Jag känner båda delarna. Hade jag kunnat, så hade jag kämpat hårdare än jag någonsin gjort för att behålla er. Allt det ni gav mig, var mer trygghet och lycka jag någonsin haft. Alla ögonblick ger mig bara leenden.. Jag hade kunnat gråta över att tiden är slut . . men det gör jag inte. Istället så ler jag och tackar över chansen ni gav mig. Livet går vidare och jag tänker fortsätta gå tills jag hittar stället där jag hör hemma. Ni gav mig kärlek, vänskap, omtanke,lycka,skratt, ni lyssnade, ni klagade inte och ni pratade.. Ett ögonblick med varje person av er, gav mig mer än vissa är med om under en livstid. jag är glad att jag fick vara en del av er. Så tack.. och ni kan tycka vad ni vill nu, men varenda gång jag ser er så tänker jag lee .. Och tänka tillbaka.
Alla hör inte hemma med varandra, och denna gången hörde jag inte hemma med er.
men aldrig någonsin kommer jag glömma någon av er.
Det må endast vara ord och inte många, men det säger nog någonting.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/missnorman/269822360/