Vissa dagar kan så många saker gå dåligt, vissa gånger önskar man att personer inte existera. När man möter dessa personerna och känner vibbarna och går hela dagen och bara väntar på att någonting ska sägas så skulle man ibland vara vilja få till något innan de får chansen, men börjar man ett krig så tar det inte slut förrän någon dör, och ibland har man inte ammunition, den tar slut ibland och då lägger man sig och då låter man dessa personerna skjuta en, en kula efter en. Och det kan hända varenda dag, man kan vänta och vänta på att kriget börjar men man vet att någon gång kommer personen skjuta till emot en och när den väl gör det, så orkar man ibland inte ta emot med skölden, utan låter dem skjuta rakt igenom en om och om och om igen. Dag för dag som går, man övertalar sig själv om att man kommer vinna en dag. För man har själv varit där, de kommentarerna, den attityden, att man inte ser sig själv och allting e så bra, ingen kommer någonsin vinna för hela världen är med en. På något sätt så intalar jag mig själv att det alltid är personerna med minst folk omkring sig som vinner, men det har alltid kommit nya generationer av att vara många i ett gäng, att aldrig tryckas ned ensam. Dessa utfixerade problemen, coola gängen problemen.. Där e vissa saker som gör att "den tuffaste personen" kan bli till den mesigaste. Och det är när de stänger ute en, precis som en flock .. Ett lejon behöver sin flock, men tillslut är där alltid någon som utmanar ledaren och det är inte säkert ledaren vinner och då kommer flocken svika och behöva leva ensam, och det är inte säkert att den alltid lyckas överleva på egen hand. Man kan hålla hoppet uppe, tro på sina drömmar , kämpa för sina drömmar men man kommer alltid ångra de dagarna man önskade att man slog till personen som gjorde narr av en men aldrig gjorde det! Där är vissa personer som sitter i närheten av en och kan skratta en rakt upp i ansiktet, vet att man hör det och älskar att lyckas göra narr av de, de älskar att man inte vågar säga ifrån men om man gör, så har man damp. Det är alltid de personerna som är bra nog, om jag svarar - säger emot, om jag skriker och berättar allt jag känner så är jag inte bra nog, då har jag damp och de skrattar och vänder sitt umgänge emot en. Varenda gång dessa personerna skrattar åt mig i min närhet, varenda gåång de säger en bimbo-kommentar för att få uppmärksamhet, varenda gång de slänger ett glåpord, varenda gång de behöver skratta extra högt för att alla ska vända ansiktena i dit, varenda gång dessa personerna gör någonting liknande så skrattar alla bakom deras rygg utan att veta om det, där är personer som reagerar men som inte ens tycker det är lönt att säga ifrån, där är personer som vet vad de tycker men behöver inte säga det för att de istället tror att vi, som accepterar alla som alla , att vi kommer vinna . vi behöver inte tryckas ned förrän vi tillåter det. vi behöver inte förlora bara fö att vi inte går till attack. det är då vi vinner, för varenda krig handlar om en sak, och det är att överleva. Ingen vill få en kula i sig och inte få leva sina drömmar, berätta för sina närmsta att de älskar dem innan de dör. Ingen vill dö, för ett krig. Överlevnad. Och det kommer vi alla klara, för förhoppningsvis, vaknar alla på ett eller annat sätt. ¨'

Men håll er vakna, där kan alltid finnas någon som i förvåning kan sätta en kniv i ryggen! Och ibland, kan en person sätta en kniv i ryggen när folk ser det, och då är där folk som väljer att inte hjälpa dig, utan istället gå med personen som huggit dig. De som du misstänker som minst, kan vara de som hugger dig som hårdast. Håll ögonen öppna..

So, Honey.. say what you wanna say, do whatever you wanna do. - I'm still gonna be better then you!

Cause we are all better together!

Annons

The photo has no tags

February 2012