July
Monday 20 October 2008 photo 3/16
|
Vad händer med dig?
Så fort jag är i närheten så ser jag hur det kryper i kroppen på dig, din blick när du ser mig känns som ett pil in i själen.
"äckliga unge, försvinn, jag vill inte ha dig här".
Varenda ögonblick av ensamhet är du på mig, men orden du sade idag fick mig att verkligen inse. Du satte mig i ett blodbad med knivar, och du tryckte in en efter en och du hörde mig skrika men du bara log. När andra är i närheten så är det som en teater, du ler och är trevlig, du hälsar på alla med normal ton och försöker vara den perfekta pappan, men vad fan e du? Så fort du går så är det bara smällar överallt, skrik i ansiktet på mig. Att du ens säger "Vi kan klippa vårt band Louise, jag behöver inte dig. Jag klarar det, jag kan göra det, det vet du". Att du ens säger så, att du hotar! Du må tycka jag är dum i huvet, men jag kan inte älska varenda person som du älskar, du har aldrig älskat någon av mina vänner! du har aldrig älskat nån av mina killar! När jag ligger och gråter över killen jag e kär i så säger du "ärh, vad fan e de med dig? förfan , ni är barnungar, ni vet inget om kärlek, ni e unga" och vad fan e du?! Tror du det är så jävla lätt för att leva med henne? Det har alltid varit vi 3, och ett tag var det du och jag, bästa vänner, nu är du som världens fiende, jag kan gå iväg ifrån dig utan att känna något, självklart finns sorgen där men om du försöker få mig att komma tillbaka så gör du det så jävla fel, du skjuter mig med flera skott utan att jag dör.Ingen ser verkligheten jag lever, ingen ser vem du verkligen är. Jag ler, jag skrattar, jag lever som vanligt, men när jag kommer innanför din dörr så stänger jag av själen och låter kroppen ta mig vidare. Du säger att alla hatar mig, du säger att allt är mitt fel, det har inte med någon annan att göra, du säger att jag försöker skylla över allt på alla andra - men egentligen är det bara fel på mig - och ja, självklart förstår jag att de gör ont för dig och mamma att jag e hatad av hela höllviken, men vet du hur ont de gör mig? Vet du hur ont de gör mig att gå med den känslan varenda dag? Vet du hur det är att ständigt bli sviken? Du är så jävla perfekt, du har din underbar cirkel av vänner, du har din äckligt underbara kärlek och du har din nya underbara familj, och nej, vet du, jag kanske inte är en del av det. . Men vet du varför? För att du och jag inte går ihop längre, du har fått mig till att stänga av en vägg för det. jag är ledsen men det verkar inte gå. Du är min pappa, jag älskar dig. men även jag har ett stopp. och idag visade du mer än du någonsin gjort och jag tänker inte stå ut med det längre, nu tänker jag våga stå upp och gå min egen väg, nu ska jag våga bli vuxen - precis som du säger. Och jag ska göra allt för att folk inte ska hata mig, jag ska göra allt för att få en perfekt kropp, jag ska göra allt för att bli perfekt, då kommer du inte kunna klaga. Och om du ens hotar med att stänga av och klippa vår vänskap, det säger vilka som är viktigare, då vet jag hur mycket din dotter betyder för dig. jag tynger ju bara ned, när alla har det bra så kommer jag och trycker ned stämningen och om jag försvinner så kommer det ju aldrig bli så, då blir det lyckat och bra, så jag försvinner och jag behöver inte sätta min fot innanför din dörr! Fan, du tryckte på så många knappar idag. Du satte knivar från olika håll, första kniven fick mig att knipa efter andan, andra kniven fick mig att se hela mitt liv framför mig, tredje kniven satte du i hjärtat och jag undrar om jag vill leva. Men jag vet nu, och jag vill inte bli den som du önskar att jag blir, du vill få över allt på mig, men att din barndom har varit fel tänker jag inte lämna på mig, att du har valt att stänga ute familjemedlemmar är inte mitt liv, du säger att jag inte ska basera mammas röst på din flickvän, då säger jag ; lägg inte ut dina livsval på mig, för när du säger att du inte vill ha kvar din dotter så vill jag aldrig bli en del av dig! Jag vill säga så mycket mer, det är så skönt att få ut orden, men folk borde inte få veta! Du står en sekund efter att vi pratat med ett leende på läpparna och hälsar på mina polare, du spelar teater som att inget hänt, och du säger att jag inte bryr mig, jag tror fan det är tvärtom. Vill du slippa mig pappa?
Det gör du nu .
Nu försvinner jag.
Comment the photo
jag tänker inte låta dig falla, för aldrig någonsin har det funnits någon som är så nära det jag går igenom. vi kan klara det här, tillsammans! jag vet att vi kan det, för tillsammans är vi starkast. glöm aldrig bort hur bra du egentligen är, även om de säger att vi inte är det, även om de varenda dag säger hur mycket fel vi gör så ska vi försöka att inte lyssna. vi ska stänga av louise! för vi är starka, bara vi ser det själva.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/missnorman/283012921/
Visa toppen
Show footer