July
Monday 5 January 2009 photo 3/4
|
One part of me, is afraid of the thought thay says that I never will fall in love..
and other part.. Is afraid of falling in love with somebody who can never love me..
I en så lång tid träffar man killar .. tror att man ska falla något intensivt och direkt tror man att man finner kärlek, men fan .. inte en enda gång har jag funnit de på riktigt. "Sök inte kärlek när du längtar".. säger ett råd av min pappa, och visst.. De borde jag inte. Men hur kan jag inte längta efter känslan att känna sig varm i hela kroppen av någons närhet? Hur kan jag inte älska varenda beröring av personen intill mig? Hur kan jag inte sakna känslan av det som kallas kärlek? Men det känns nästan patetiskt att tro på kärlek, det känns patetiskt att känna längtan efter att få ligga och se på någon med värme, att älska någon, att mysa med någon.Nu vågar jag knappt öppna upp armarna för att ge närhet till någon med rädsla av att det är för sista gången.Jag vill bara känna tryggheten av att utan att tvivla kunna åka hem till min någon för att berätta allt och veta att den personen är där oavsett vad det gäller, kunna berätta varenda känsla och möta tröst och värme hos den jag vill finna mig hos. Jag vill ha en bästa vän, en jag hör ihop med.. Känna saknad och längtan av personen så fort jag är ifrån honom..En som tycker om vaarenda del av mig precis som jag är, en som njuter av tiden med mig och känner samma blixtar inom sig som jag när han ser på mig. Jag känner mig nästan känslosamt desperat av värme, trygghet, närhet, lycka.. Jag vill inte ge mig in i ett sårbart läge och bara låta en efter en ge sig på mig och låta mig blöda, låta mig bli misshandlad med fortfarande blått naiva ögon om att någon kan tycka om mig. Den långa vägen känns bara mer och mer tröttsam, jag vill sätta mig ned och bara vila.. Det kommer säkert hopp då och då men varenda gång jag finner någon, så väntar jag bara med ledsamhet på att de ska försvinna och då kommer man tillbaka till denna vägen, och antagligen fryser man om man är ensam så då lär jag väl hoppas på att någon kommer och sätter sig bredvid mig, tar mig i sin famn och värmer mig, tröstar mig när jag e ledsen, får mig att le när jag bara ens ser på honom.. Allt.. Jag vill finna den .. Något som är verkligt, men som verkar omöjligt att finna..
Kärleken..
"I'll rather die then stay away from you.."
Comment the photo
men visst håller man med. <3
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/missnorman/315932208/
Visa toppen
Show footer