Det är rätt svårt att förhålla sig till alla hjärtans dag.

Det känns som att förrförra året hade alla en ironisk, skämtsam och överdriven inställning till alla sådana traditioner.

Nu på senare tid har det blivit en växande trend att ta avstånd från "sånt", som kanske kan vara associerat med religion, eller inte har någon tydlig anledning eller tillräckligt vettig bakgrund eller helt enkelt inte representerar något man finner nödvändigt, ateism 2.0 har jag hört det kallas.

I vilket fall kommer här i alla fall en film på en häst.

http://www.youtube.com/watch?feature=iv&src_vid=UWnTNSa-k-E&annotation_id=annotation_938767&v=Z0lo_XA3nzU

Jomen det handlar inte helt och hållet om det. Hade jag inte (överraskning) varit så oseriös med detta inlägg så hade jag tillagt att högtiderna i sig inte spelar så stor roll egentligen, det handlar mer om gemenskapen.

Man är ju beredd att köpa skiten för gemenskapens skull. Sen kan det vara baserat på något som hände något visst datum, som tydligen var jätte bra, så för att visa värdig hängivenhet kanske noggrannhet med datum helt enkelt är extremt nödvändig.

Visst finns det ju en subgenre till detta med folk som inte fattar något alls och inte vet det minsta om vad grönt- rött- och gult trafikljus är, men det är mest bara sorgligt..

Förresten, det känns skönt att ha någon som kommenterar. Tack för det.

Liksom jag snackar om en typ av generell saknad av högtider.
Förr så hade man inte en så kritisk syn på det hela. Nog för att det är puckat, men nog är det mysigt, om det görs på rätt sätt. Svårt att tänka sig en allmän högtid som inte blir puckad, det är väl isåfall melodifestivalen och idol numera. Bara synd att jag avskyr dem något så innerligt.

Jag håller faktiskt med dig till viss del. Det finns fina delar med högtider också, vilka jag verkligen uppskattar. Men dessa delar har hamnat i skuggan av all materialism som jag nämnde.
Folk kan inte göra något utan att köpa/ge något idag: det är det jag tycker är fel. För det är en hjärntvätt från företagens sida.
Jag har till och med haft vänner som ursäktat sig för att de inte kunna köpa med något när de hälsar på mig på sjukan.
Det är sorgligt, för de tror på något sätt att jag älskar sakerna mer än deras närvaro, så otroligt sjuk har materialismen blivit.
JAg blir oerhört glad för vad jag än får och uååskattar det högst, men varken förutsätter eller kräver det. Då tycker jag sällskapet/gemenskapen är tio gånger bättre i längden,

Så på vissa punkter håller jag med dig till fullo. =)

och jag kommenterar så fort jag finner något intressant samtorkar/har tid. Nu var ett bra sådant tillfälle eftersom jag ligger på sjukan, och ditt ämne var "catchy". ^^