Thursday 12 November 2009 photo 2/4
|
Jag luktar på mina tånaglar. De luktar som en italiensk rökad ost från en bondgård begravd i berg. I min ensamhet sitter jag och funderar, grubblar över framtiden, min nuvarande existens, bandets framtid och gamla minnen. De minnen som sägs göra livet bra. De som sägs muntra upp gamla människor, lustigt nog har de inte den effekten på mig. I skenet från den lilla lampa som lyser upp rummet kan jag se insidan av mig själv. Det är svart, djupt och en gnutta lila. Man kan se många människor om man letar noga efter dem, märkligt nog är det bara en person klädd i svart framför mina ögon, som bränner fast på näthinnan och gnagar sig genom hela kroppen och fyller mig med en välbekant känsla.
Det är helt tyst i rummet. Det enda som hörs är datans ständiga brummande. Ingen mediaplayer-musik.
Vad är jag? har jag frågat mig själv.. jag har fortfarande inte gett något svar. Ensamheten sitter bredvid och betraktar mig. Han ler hånfullt åt mig när jag ser honom in i ögonen. Jag försåtår inte hur livet fungerar. Det finns ingen manual och jag är helt enkelt inte tillräckligt smart. Det är väldigt komplicerat det här som kallas liv. Men nu har jag öppnat mig tillräckligt. För att undvika skador så som infektion och permanenta ärr avslutar jag min aningen metaforiska text, som kanske inte är så metaforisk ändå..
Comment the photo
nä men hade du skrivit vidare på detta som novell när vi hade nationella prov på svenskan hade du fått bra betyg ^^
Du borde skriva en bok.
13 comments on this photo