Att kämpa med en smärta som inte kan försvinna, att känna sej förvirrad blir en del av livet, att slå av datorn men ändå kolla på skärmen i timmar, att inte sova flera nätter i rad, att tänka på hur sviken man är och hur sviken man har blivit, hur mycket man har svukit människor i sin omgivining pågrund av ens egna mående o mentala förmåga att inte våga visa sina innersta känslor, samtidigt som man förlitat sej på lögnare o själv tagit skiten, att förlora sina vänner på grund av min personliga förmåga att få allting o gå åt helvete, så många gånger man har svikit sina vänner tror jag ingen kan räkna till, inte ens om man räknade allt damm på jorden, man hoppas på förändring men när man står vid början så ramlar man tillbaka, jag har lovat mej själv att jag aldrig skulle svika igen, jag har försökt att ta tillfällen till fånga för att rädda det jag har kärt, mina vänner, men även då jag lyckats så finns det tydligen en hake, och man börjar om igen, men vad händer när orken och lusten tagit slut? vad händer nu? ska jag leva som en zombie o fortsätta ta skiten, ge skiten, och själv hamna i den igen, ska jag behöva gå ensam i den mörka delen i mitt liv, delen av livet många kallar döden, kommer jag att brista på grund av dom misstag jag sprungit ifrån, dom som varit kring mina hälar hela tiden, nu när jag stannat o problemen har kommit tillbaka, vad gör jag nu, ska jag ta dom steg tillbaka som jag hastigt tog för fort? kan jag förlåta dom jag sårat och gjort illa, kan jag säga som det är fast jag står stilla, kan jag klara det utan att såra någon annan?

Annons

The photo has no tags

MsLjubav Thu 5 Aug 2010 18:16

Du vet att jag alltid finns här, jag lovade att aldrig släppa & det tänker jag inte heller <3

1 comments on this photo

May 2013