December
Thursday 16 October 2008 photo 1/1
|
Nu kommer ni antagligen få höra den positivaste förlossningsberättelsen någonsin
Ofta hör man tyvär bara dom negativa och hemska, vilket är fel, alla har inte en hemsk och fruktansvärd förlossning, alla har inte ont även om dom inte tar någon smärtlindring
Alla har olika smärtgränser och jag kan lugnt påstå att har den högsta när de gäller att föda barn
Kan även förbereda er på att den här kommer bli ganska lång, ja minns allt och kommer berätta de mesta!
Gick upp ve halv 9 på lördagsmorgonen, den 11/10-08, va tvungen å gå på toa
Vi va hemma hela dagen och bara mös framför tv:n
Framåt eftermiddagen började de kännas mer i magen och baken, ingen smärta direkt, men de kändes att de hände saker där inne..om inte minst att de tryckte neråt
Började klocka mina värkar
Ve 6 tiden ringde ja förlossningen och frågade om de va normalt att barnet inte rör sig lika mkt när värkarna satt igång
Min bebis hade vatt väldigt oaktiv under hela dagen, vilket gjorde mig orolig
Hon frågade mig hur länge ja haft värkar, hur tätt dom kom och hur länge dom höll i sig
Haft regelbundna värkar sen 17-tiden ungefär och dom varar ca 40 sek och kommer med 7 minuters mellanrum
Hon tyckte ja skulle stanna hemma lite till
Klockan går och hon blir 8, ringer ännu en gång till förlossningen då ja glömde fråga när de va dags å åka in :P haha
5 minuter mellan värkarna och dom håller i sig ca 1 minut, hon tyckte de va liite långt mellan värkarna men hon sa att ja fick komma in så kan dom kolla på mig om de skulle kännas bättre
Jatack svarade ja..J blev lite nervös nu, lika så ja
Tog BB-väskan me oss för säkerhets skull
Kom in te förlossningen ve tjugo i nio..fick gå in te ett rum där dom först kollar CTG:n och mäter värkarna i 20 minuter
Efter dom minutrarna kom de in en barnmorska som va ganska otrevlig av sig, inte alls kul
Men bebisens hjärtljud och rörelser var bra och ja hade visst kraftiga värkar och var öppen 7 cm
OJDÅ..ja som trodde vi skulle få åka hem igen
Fick ett rum och så va de dags för personalbyte (TACK GODE GUD, ja slipper den otrevliga barnmorskan)
In kommer min nya barnmorska ve namn Linda, första intrycket ja fick av henne va inte heller bra, hon va lite spydig!
Frågade mig om ja ville ha någon bedövning..eehh, ja vet inte, ja vågar inte ta ryggbedövning, de kanske gör ont
Hon småskrattar lite och frågar hur ja kan vara nålrädd när ja ser ut som ja gör?
Svarade henne lite surt att de e en annan sak, vilket hon förstod
Ja fick in en boll som ja kunde sitta å gunga på då ja inte hade nån lust å vackla runt i nåt gåbord, och ja kan säga er, den där bollen va hur skön som helst!
Jörgen gick ut och hämtade mina saker i bilen och medans han va borta så gick givetvis vattnet, ringde på klockan och in kom BM och så fick ja en snygg sjukhusskjorta, ett par nättrosor och värsta blöjan, kände mig inte så jävla sexig just då, men blöjjävlen va juh för en bra sak iaf :)
BM frågade hur pass ont ja hade och vart smärtan satt, förklarade att ja inte hade speciellt ont av värkarna utan att de värsta va den ihållande krampaktiga smärtan i ryggslutet, hon började förklara lite om akupunktur och hämtade en sjuksköterska som kunde sånt
Efter samtalet med henne så blev de 5 nålar i ryggslutet, kände när hon satte 1a nålen men inte dom andra
Min kropp reagerande otroligt bra på akupunktur sa hon, och vipps, kramporna försvann..visst, värkarna kände ja juh fortfarande av på samma sätt, men de va juh inte dom som va besvärliga
Vi blev lämnade ifred och ja satt å gungade på min boll, baby frågade om han kunde göra nåt, men nee, han kan juh inte göra så mkt
BM kommer in igen för att kolla om ja hade öppnat mig mer, OJ, du är öppen 9 cm nu, de här går snabbt, BRA JOBBAT!
Ojoj, nu blev ja mer nervös faktiskt, tankarna i mitt huvud va såhär: ingen bedövning, uuusch, tänk om de nu gör jätteont!?
Ja vill testa lustgasen nu men sätt inte på för mycket så ja mår illa, sa ja bestämt då dessa tankar flög runt i mitt huvud!
Lustgasen gjorde inte så mkt kan ja säga, hade den bara på 30 %, vilket är lite och de gjorde mig inte ens lite snurrig, men ja inbillade väl mig att den funkade skitbra den lilla tiden ja hade den
Nu kom ett hemskt tryck neråt och ja klev upp ur sängen å sa att ja måste gå å bajsa
VA? sa BM å sa att nej, du får lägga dig här först så får ja känna på dig för vi vill inte ha nån bebis i toaletten
La mig i sängen igen och mkt riktigt, allt därinne va färdigt å förberett för att bebisen skulle komma
Men hon ber mig att bara pusta förbi värkarna då bebis inte är ändå nere i bäckenbotten än
Okey, vänder mig från ena sidan te den andra för att hjälpa bebisen neråt lite å jävlar säger ja bara
Den kraft som kommer automatiskt me krystvärkarna, den e fan inte å leka me, de va så svårt å jobba emot kroppens vilja
Neee, skriker ja efter ett antal krystvärkar utan att få hjälpa te, de här går inte mer, ja måste
BM svarar, ja men testa att krysta när nästa värk kommer så får vi se hur de går
Nu sätter ja mig upp och dom tar fram dom där sakerna te fötterna och höjer upp ryggstödet så ställningen blir halvsittandes, denna ställningen satt ja i resten av förlossningen
Under tiden har sjuksköterskan Barbro plockat fram saker och nu e allt förberett för att bebisen ska komma
När du får nästa värk så tar du tag här och drar mot dig (precis som när du ror en båt) samtidigt som du trycker rumpan neråt sängen, hör ja BM säga
Okey, värken kommer, ja tar i för allt va ja kan och känner hur de rör sig där inne
BM är inte riktigt nöjd, hon vill ha fler, starkare värkar, annars kommer de ta jättelång tid så hon sätter ett värkstimulerande dropp, vilket tar jäkla lång tid innan de kommer igång och hon får höja doseringen jättemkt och nu börjar ja känna att de verkligen är starka värkar!
Dom gör inte ont, utan dom känns bara mest som ett jävla tryck i röven så att säga, precis som du håller på å skita ner dig, och så krystar man, då tänker man inte på den känslan, utan man känner bara ett tryck mot slidöppningen juh närmare utvägen bebisen kommer.
Ja känner elektroden på bebisen huvud, den åker ut när ja krystar, sen in en bit igen..känns hur skumt som helst
Malin, när nästa värk kommer vill ja att du tar i allt du kan och inte släpper förrens hela värken är slut
Tar i för allt ja kan och känner hur de börjar sticka och spänna där nere, blir rädd och undrar varför de känns så
Man ser huvudet nu hör ja BM säga te Jörgen...oohh, ja vill känna, svarar ja och ner me handen för å känna...ojojoj, där e min bebis juh!
Värkarna fortsätter och ja fortsätter att krysta, sjuksköterskan säger te mig att inte va rädd
Dom sprayar på en jävla massa bedövningsspray och häller på olja
Efter ett par värkar så förklarar BM att ve nästa värk kommer hon be mig sluta mitt i och bara pusta ut värken, anledningen till de e för att hon ska hålla emot bebisen när bebisens huvud är halvvägs ute så de hinner töja sig lite där nere, och på värken efter de så ville hon att ja bara skulle ta i ytterst lite och då kommer bebisen att komma ut
Känner värkan börja komma och ja kämpar, de enda ja hör e alla tre som säger att ja ska trycka lite te, lite te, lite te!
Och sen ber hon mig sluta..pust, pust, pust, pust..fy faaaan va jobbigt
De va jobbigt för BM osså, hon kunde knappt hålla emot bebisen, hon hade fötterna mot väggen och tog i allt hon kunde
Sjuksköterskan började massera å trycka på min mage för att få igång nästa värk och ja tog i så lite så ja knappt kände de och kände nu hur nåt slank ur mig
Ja hade bestämt mig för att ja skulle va den första som såg va de va för kön på bebisen, tom innan BM och sjuksköterskan.
Ja stirrar ivrigt på bebis och ser att de är en flicka, de e en flicka Jörgen, ser du!
Och så får ja upp henne på mitt bröst och ja blir helt ställd!
Finner lixom inga ord för de här ögonblicket!
Jörgen klippte navelsträngen och bara myste över att hans dotter äntligen kommit te världen
Den 12/10-2008 kl: 02.34 kom Roxanna :D
BM och sjuksköterskan berömmer mig å säger att ja vatt jätteduktig och att bebis mår bra
Dags för moderkakan att komma ut..som inte ville komma ut, BM drog i navelsträngen och tryckte på magen men den ville inte
Klockan gick och dom började bli ganska oroliga, vilket resulterade i att vi osså blev de
Undrade va de va för fel och fick då förklarat att moderkakan inte ville släppa och att dom måste få ut den inom en timme från de att Roxanna föddes, annars blir de operation
När det är 15 minuter kvar av den timmen å är den fortafarande inte ute
Sköterskan som hade satt nålarna i ryggen på mig kom in och tyckte vi skulle testa sätta några nålar där fram osså, de kan göra så att den släpper
Nålarna blev ditsatta och ja blev tillsagd att andas lustgas så ja kunde slappna av
Ohh, va dom tryckte, de gjorde så ont, 3 personer knådade min mage samtidigt..och en av dom drog i navelsträngen..till slut lossnade den iaf, de va skönt.
Dags för å tvätta rent å kolla om ja hade gått sönder nåt
Ömt va de där nere och ja, ja hade gått sönder, inga bristningar utvändigt, utan invändigt, ner mot ändtarmen om man säger så..svårt å förklara, men ja fick iaf 4-5 stygn
BM gjorde ett bra jobb och ja hoppas de läker som de ska :)
Fick va för oss själva lite, ja, Jörgen och Roxanna, sen fick vi fika, mums..och typ ve halv 7 blev vi flyttade till BB :)
Så från de vi kom te förlossningen och tes dess Roxanna föddes så tog de 5,5 timme :)
Stannade på BB tils på tisdag morgon, kändes som om vi likaväl kunde vara hemma som att vara där, man hade inte så mkt frågor och behlvde inte så mkt hjälp, man kom lätt in i de hela.
Vill tacka all personal på både förlossningen och BB, alla var helt underbara!
De va riktigt häftigt å föda barn!
Ofta hör man tyvär bara dom negativa och hemska, vilket är fel, alla har inte en hemsk och fruktansvärd förlossning, alla har inte ont även om dom inte tar någon smärtlindring
Alla har olika smärtgränser och jag kan lugnt påstå att har den högsta när de gäller att föda barn
Kan även förbereda er på att den här kommer bli ganska lång, ja minns allt och kommer berätta de mesta!
Gick upp ve halv 9 på lördagsmorgonen, den 11/10-08, va tvungen å gå på toa
Vi va hemma hela dagen och bara mös framför tv:n
Framåt eftermiddagen började de kännas mer i magen och baken, ingen smärta direkt, men de kändes att de hände saker där inne..om inte minst att de tryckte neråt
Började klocka mina värkar
Ve 6 tiden ringde ja förlossningen och frågade om de va normalt att barnet inte rör sig lika mkt när värkarna satt igång
Min bebis hade vatt väldigt oaktiv under hela dagen, vilket gjorde mig orolig
Hon frågade mig hur länge ja haft värkar, hur tätt dom kom och hur länge dom höll i sig
Haft regelbundna värkar sen 17-tiden ungefär och dom varar ca 40 sek och kommer med 7 minuters mellanrum
Hon tyckte ja skulle stanna hemma lite till
Klockan går och hon blir 8, ringer ännu en gång till förlossningen då ja glömde fråga när de va dags å åka in :P haha
5 minuter mellan värkarna och dom håller i sig ca 1 minut, hon tyckte de va liite långt mellan värkarna men hon sa att ja fick komma in så kan dom kolla på mig om de skulle kännas bättre
Jatack svarade ja..J blev lite nervös nu, lika så ja
Tog BB-väskan me oss för säkerhets skull
Kom in te förlossningen ve tjugo i nio..fick gå in te ett rum där dom först kollar CTG:n och mäter värkarna i 20 minuter
Efter dom minutrarna kom de in en barnmorska som va ganska otrevlig av sig, inte alls kul
Men bebisens hjärtljud och rörelser var bra och ja hade visst kraftiga värkar och var öppen 7 cm
OJDÅ..ja som trodde vi skulle få åka hem igen
Fick ett rum och så va de dags för personalbyte (TACK GODE GUD, ja slipper den otrevliga barnmorskan)
In kommer min nya barnmorska ve namn Linda, första intrycket ja fick av henne va inte heller bra, hon va lite spydig!
Frågade mig om ja ville ha någon bedövning..eehh, ja vet inte, ja vågar inte ta ryggbedövning, de kanske gör ont
Hon småskrattar lite och frågar hur ja kan vara nålrädd när ja ser ut som ja gör?
Svarade henne lite surt att de e en annan sak, vilket hon förstod
Ja fick in en boll som ja kunde sitta å gunga på då ja inte hade nån lust å vackla runt i nåt gåbord, och ja kan säga er, den där bollen va hur skön som helst!
Jörgen gick ut och hämtade mina saker i bilen och medans han va borta så gick givetvis vattnet, ringde på klockan och in kom BM och så fick ja en snygg sjukhusskjorta, ett par nättrosor och värsta blöjan, kände mig inte så jävla sexig just då, men blöjjävlen va juh för en bra sak iaf :)
BM frågade hur pass ont ja hade och vart smärtan satt, förklarade att ja inte hade speciellt ont av värkarna utan att de värsta va den ihållande krampaktiga smärtan i ryggslutet, hon började förklara lite om akupunktur och hämtade en sjuksköterska som kunde sånt
Efter samtalet med henne så blev de 5 nålar i ryggslutet, kände när hon satte 1a nålen men inte dom andra
Min kropp reagerande otroligt bra på akupunktur sa hon, och vipps, kramporna försvann..visst, värkarna kände ja juh fortfarande av på samma sätt, men de va juh inte dom som va besvärliga
Vi blev lämnade ifred och ja satt å gungade på min boll, baby frågade om han kunde göra nåt, men nee, han kan juh inte göra så mkt
BM kommer in igen för att kolla om ja hade öppnat mig mer, OJ, du är öppen 9 cm nu, de här går snabbt, BRA JOBBAT!
Ojoj, nu blev ja mer nervös faktiskt, tankarna i mitt huvud va såhär: ingen bedövning, uuusch, tänk om de nu gör jätteont!?
Ja vill testa lustgasen nu men sätt inte på för mycket så ja mår illa, sa ja bestämt då dessa tankar flög runt i mitt huvud!
Lustgasen gjorde inte så mkt kan ja säga, hade den bara på 30 %, vilket är lite och de gjorde mig inte ens lite snurrig, men ja inbillade väl mig att den funkade skitbra den lilla tiden ja hade den
Nu kom ett hemskt tryck neråt och ja klev upp ur sängen å sa att ja måste gå å bajsa
VA? sa BM å sa att nej, du får lägga dig här först så får ja känna på dig för vi vill inte ha nån bebis i toaletten
La mig i sängen igen och mkt riktigt, allt därinne va färdigt å förberett för att bebisen skulle komma
Men hon ber mig att bara pusta förbi värkarna då bebis inte är ändå nere i bäckenbotten än
Okey, vänder mig från ena sidan te den andra för att hjälpa bebisen neråt lite å jävlar säger ja bara
Den kraft som kommer automatiskt me krystvärkarna, den e fan inte å leka me, de va så svårt å jobba emot kroppens vilja
Neee, skriker ja efter ett antal krystvärkar utan att få hjälpa te, de här går inte mer, ja måste
BM svarar, ja men testa att krysta när nästa värk kommer så får vi se hur de går
Nu sätter ja mig upp och dom tar fram dom där sakerna te fötterna och höjer upp ryggstödet så ställningen blir halvsittandes, denna ställningen satt ja i resten av förlossningen
Under tiden har sjuksköterskan Barbro plockat fram saker och nu e allt förberett för att bebisen ska komma
När du får nästa värk så tar du tag här och drar mot dig (precis som när du ror en båt) samtidigt som du trycker rumpan neråt sängen, hör ja BM säga
Okey, värken kommer, ja tar i för allt va ja kan och känner hur de rör sig där inne
BM är inte riktigt nöjd, hon vill ha fler, starkare värkar, annars kommer de ta jättelång tid så hon sätter ett värkstimulerande dropp, vilket tar jäkla lång tid innan de kommer igång och hon får höja doseringen jättemkt och nu börjar ja känna att de verkligen är starka värkar!
Dom gör inte ont, utan dom känns bara mest som ett jävla tryck i röven så att säga, precis som du håller på å skita ner dig, och så krystar man, då tänker man inte på den känslan, utan man känner bara ett tryck mot slidöppningen juh närmare utvägen bebisen kommer.
Ja känner elektroden på bebisen huvud, den åker ut när ja krystar, sen in en bit igen..känns hur skumt som helst
Malin, när nästa värk kommer vill ja att du tar i allt du kan och inte släpper förrens hela värken är slut
Tar i för allt ja kan och känner hur de börjar sticka och spänna där nere, blir rädd och undrar varför de känns så
Man ser huvudet nu hör ja BM säga te Jörgen...oohh, ja vill känna, svarar ja och ner me handen för å känna...ojojoj, där e min bebis juh!
Värkarna fortsätter och ja fortsätter att krysta, sjuksköterskan säger te mig att inte va rädd
Dom sprayar på en jävla massa bedövningsspray och häller på olja
Efter ett par värkar så förklarar BM att ve nästa värk kommer hon be mig sluta mitt i och bara pusta ut värken, anledningen till de e för att hon ska hålla emot bebisen när bebisens huvud är halvvägs ute så de hinner töja sig lite där nere, och på värken efter de så ville hon att ja bara skulle ta i ytterst lite och då kommer bebisen att komma ut
Känner värkan börja komma och ja kämpar, de enda ja hör e alla tre som säger att ja ska trycka lite te, lite te, lite te!
Och sen ber hon mig sluta..pust, pust, pust, pust..fy faaaan va jobbigt
De va jobbigt för BM osså, hon kunde knappt hålla emot bebisen, hon hade fötterna mot väggen och tog i allt hon kunde
Sjuksköterskan började massera å trycka på min mage för att få igång nästa värk och ja tog i så lite så ja knappt kände de och kände nu hur nåt slank ur mig
Ja hade bestämt mig för att ja skulle va den första som såg va de va för kön på bebisen, tom innan BM och sjuksköterskan.
Ja stirrar ivrigt på bebis och ser att de är en flicka, de e en flicka Jörgen, ser du!
Och så får ja upp henne på mitt bröst och ja blir helt ställd!
Finner lixom inga ord för de här ögonblicket!
Jörgen klippte navelsträngen och bara myste över att hans dotter äntligen kommit te världen
Den 12/10-2008 kl: 02.34 kom Roxanna :D
BM och sjuksköterskan berömmer mig å säger att ja vatt jätteduktig och att bebis mår bra
Dags för moderkakan att komma ut..som inte ville komma ut, BM drog i navelsträngen och tryckte på magen men den ville inte
Klockan gick och dom började bli ganska oroliga, vilket resulterade i att vi osså blev de
Undrade va de va för fel och fick då förklarat att moderkakan inte ville släppa och att dom måste få ut den inom en timme från de att Roxanna föddes, annars blir de operation
När det är 15 minuter kvar av den timmen å är den fortafarande inte ute
Sköterskan som hade satt nålarna i ryggen på mig kom in och tyckte vi skulle testa sätta några nålar där fram osså, de kan göra så att den släpper
Nålarna blev ditsatta och ja blev tillsagd att andas lustgas så ja kunde slappna av
Ohh, va dom tryckte, de gjorde så ont, 3 personer knådade min mage samtidigt..och en av dom drog i navelsträngen..till slut lossnade den iaf, de va skönt.
Dags för å tvätta rent å kolla om ja hade gått sönder nåt
Ömt va de där nere och ja, ja hade gått sönder, inga bristningar utvändigt, utan invändigt, ner mot ändtarmen om man säger så..svårt å förklara, men ja fick iaf 4-5 stygn
BM gjorde ett bra jobb och ja hoppas de läker som de ska :)
Fick va för oss själva lite, ja, Jörgen och Roxanna, sen fick vi fika, mums..och typ ve halv 7 blev vi flyttade till BB :)
Så från de vi kom te förlossningen och tes dess Roxanna föddes så tog de 5,5 timme :)
Stannade på BB tils på tisdag morgon, kändes som om vi likaväl kunde vara hemma som att vara där, man hade inte så mkt frågor och behlvde inte så mkt hjälp, man kom lätt in i de hela.
Vill tacka all personal på både förlossningen och BB, alla var helt underbara!
De va riktigt häftigt å föda barn!
Tänkte fråga dig om du var tvungen att ta ur piercingarna?
Jasså ni har kommit hem, du har väl kunnat slå en signal
Mamma
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/moojliin/281043276/
Visa toppen
Show footer