Monday 10 September 2007 photo 1/3
|
[...]och jag ser in i blanka ögon som för länge sedan tröttnat. Som virat in sig i ytlighet och som ser lika mycket inåt som utåt, och som inte längre kan skilja på skuggorna och sig själv. ibland undrar jag varför jag fortsätter. hur kunde din röst vara så vacker när dina ord satt på spjutspetsar. var det bara det de var gjorda för? att ta sönder mig?
Annons