July
Thursday 16 October 2014 photo 4/7
|
Vad är schizoaffektivt syndrom?
Enkelt förklarat kan man säga att de schizoaffektiva står med en fot i schizofrenin och den andra foten i det bipolära spektrat. Man har både psykotiska och affektiva symtom. Man växlar mellan de två, ofta kan man ha typiska snabba växlingar mellan depression och mani inom en och samma episod, och därtill har man psykotiska symtom.
Jakob Kasanin skapade diagnosen schizoaffektivt syndrom år 1933. Schizoaffektivt syndrom, eller sjukdom, finns i två versioner; en depressiv och en bipolär. Därutöver har man vanföreställningar och hallucinationer som vid schizofreni. Synhallucinationer ter sig vanligare vid schizoaffektiv än vid schizofreni.
MED EN FOT I VARJE
Som illustrationen visar finns det ett spektra. Ena extremen är schizofreni, den andra bipolär, däremellan finns schizoaffektiv. Vissa med diagnosen är mer mot den schizofrena sidan av spektrat, andra lutar mer mot bipolär, andra är i mitten, andra ter sig ha både schizofreni och bipolär samtidigt. Detta gör att det finns oenighet i hur man skall klassificera syndromet, men, i DSM-IV står det under det schizofrena spektrumet.
Den affektiva delen humörsvängningar saknas i stort sett helt hos personer med enbart schizofreni. Den affektiva delen av schizoaffektiv sjukdom kan antingen vara av bipolär typ (med manier och depressioner) eller istället av den andra typen: med enbart återkommande djupa depressioner.
SVÅR DIAGNOS ATT STÄLLA
Med psykos menas att man har vanföreställningar och en förvrängd verklighetsuppfattning där bland annat hallucinationer ingår. Om man både har återkommande depressioner och/eller manier, och samtidigt har episoder om minst två veckor har psykos utan affektiva symtom, så har man en så kallad schizoaffektiv sjukdom. Ofta förekommer både affektiva och psykotiska symtom samtidigt, därför är det en svårställd diagnos. Det kan ta flera år innan man diagnosticeras rätt.
Text och illustration: Maria Lundby Bohlin
Enkelt förklarat kan man säga att de schizoaffektiva står med en fot i schizofrenin och den andra foten i det bipolära spektrat. Man har både psykotiska och affektiva symtom. Man växlar mellan de två, ofta kan man ha typiska snabba växlingar mellan depression och mani inom en och samma episod, och därtill har man psykotiska symtom.
Jakob Kasanin skapade diagnosen schizoaffektivt syndrom år 1933. Schizoaffektivt syndrom, eller sjukdom, finns i två versioner; en depressiv och en bipolär. Därutöver har man vanföreställningar och hallucinationer som vid schizofreni. Synhallucinationer ter sig vanligare vid schizoaffektiv än vid schizofreni.
MED EN FOT I VARJE
Som illustrationen visar finns det ett spektra. Ena extremen är schizofreni, den andra bipolär, däremellan finns schizoaffektiv. Vissa med diagnosen är mer mot den schizofrena sidan av spektrat, andra lutar mer mot bipolär, andra är i mitten, andra ter sig ha både schizofreni och bipolär samtidigt. Detta gör att det finns oenighet i hur man skall klassificera syndromet, men, i DSM-IV står det under det schizofrena spektrumet.
Den affektiva delen humörsvängningar saknas i stort sett helt hos personer med enbart schizofreni. Den affektiva delen av schizoaffektiv sjukdom kan antingen vara av bipolär typ (med manier och depressioner) eller istället av den andra typen: med enbart återkommande djupa depressioner.
SVÅR DIAGNOS ATT STÄLLA
Med psykos menas att man har vanföreställningar och en förvrängd verklighetsuppfattning där bland annat hallucinationer ingår. Om man både har återkommande depressioner och/eller manier, och samtidigt har episoder om minst två veckor har psykos utan affektiva symtom, så har man en så kallad schizoaffektiv sjukdom. Ofta förekommer både affektiva och psykotiska symtom samtidigt, därför är det en svårställd diagnos. Det kan ta flera år innan man diagnosticeras rätt.
Text och illustration: Maria Lundby Bohlin
Annons
Visa toppen
Show footer