hahahahaahahahhhaaaaah xD Jag är har världens högsta iq xD Jag skulle skriva Lollo i underlandet till svenskan på datorn, och när jag skulle klicka på "spara" råkade jag klicka på "avbryt" sen frågade den om jag ville spara och jag trodde den fråga om jag ville avbryta så jag sa nej XD Lollo i underlandet Lollo reste sig och tittade uppåt, det var tomt. Inget långt hål som hon hade fallit igenom i flera timmar, inte ett spår av det. Istället fanns där samma rosalila himmel som överallt annars. "Hur ska jag nu komma tillbaka?" undrade Lollo. Men sedan ryckte hon på axlarna, tog Rii under armen och började gå mot närmaste skog. Här tar den oficiella svenskadelen slut (: Sen är jag på sjuttonde sidan och skriver i min bok ;) Den här skogen var inte som andra skogar, eller iallafall inte som de skogar Lollo var van vid att hålla till i. Hon var ute i skogen ganska mycket, nästan för mycket tyckte hennes föräldrar. De tyckte att en tös i hennes ålder borde göra sig fin, gå på debutbaler och knyta kontakter, det var snart tid för henne att gifta sig. det tyckte inte Lollo. Hon ville ha pojkar som vänner, inte som kavaljerer. Det var ett problem eftersom hon var väldigt söt. Hon hade kort, svart hår, långt hår är obekvämt när man klättrar i träd, med ett rosa sidenband i som hade en rosett och bjällra på sig. Pojkarna tvingade henne ha bjällran då hon annars rörde sig ljudlöst och skrämde dem. Hennes klänning, ja, klänning, ni kankse tycker det är opraktiskt, men man har båda benen fria och de är otroligt bekväma, var också rosa, med svarta och vita rosetter på, de var mest för syns skull. Under överdelen av klänningen hade hon en korsett, det var en av de få saker som hon gick med på att ha av alla saker hennes föräldrar ville att hon skulle ha, eftersom de höll allt på plats. Hon var barfota, skor är bara klumpiga och hennes bleka hud hade blivit härdad av all tid hon hade gått barfota. Tillbaka till skogen som inte var som andra skogar. Ett rosaskimrande ljus strålade ned mellan träden som berodde på att mer än hälften av alla löv var rosa. De resterande löven var antingen blå eller gröna, det var en av sakerna som gjorde skogen annorlunda. Men Lollo brydde sig inte om färgen på löven, hon var inte den som stannade upp för att något hade en konstig färg, nej, hon fortsatte längre in i skogen och efter ett tag kom hon ut på en äng med väldigt högt, grönt gräs. Efter något tiotal meter kom hon fram till en damm.Dammen var spegelblank och stilla.

vad skriver du om vännen?