Hästar. Det finns inget mer underbarare. Sen jag var mini-amanda så har jag älskat dessa djur. På nåt sätt så fascinerar det mig så otroligt mycket. Jag började rida och hålla på med hästar när jag var 9 år, sedan var jag fast och jag vet att jag aldrig kommer sluta. Bara tanken på att man kanske inte alltid kommer att ha hästar vid sin sida gör mig orolig. Mår man dåligt så finns det ju alltid någon som älskar en och man som hästmänniska, känner den kärleken verkligen. En puff med mulen är som en klapp på axeln, en gnäggning är som om någon säger "jag finns här för dig!" och dom busiga men otroligt vänliga ögonen är som om den vill säga "vi klarar detta tillsammans.." Ett liv utan hästar skulle vara helt ofattbart för mig. Jag har bestämt mig för att arbeta med hästar när jag blir äldre också, hästmassör nästa! Jag ångrar aldrig att jag valde den skolan och profilen som jag nu kom in på. Fatta liksom att kunna hantera ett djur på 600 kg och få det att göra så som man vill.. och här springer människor runt och jagar bollar och åker på motorfordon. Nej det ska vara stil och här snackar vi stil. Jag har hittat rätt! <3 :)

SAKNAR HÄSTARNA SOM FAAN!