Monday 19 November 2012 photo 1/1
|
Du tror mitt liv har förändrats sen vi sågs sist, smärtan är större, såren i hjärtat är djupare, psyket skakar, mitt huvud skriker om hjälp, jag vill hugga mig själv med kniven i armen, det är så svårt att låta bli men ändå klarar jag de. Jag ligger i sängen och kramar åt täcket med händerna så hårt jag kan, min röst skriker i huvudet, jag vill här ifrån. Tårarna bara rinner ner för kinden i min ensamhet, jag släpper inte ut de när ni ser längre. Jag pratar inte om det. Trotts denna smärta så går jag upp varje morgon med ett fake smile på läpparna. För att slippa alla frågor, för att komma ifrån soc och bup. Deras möten kväver mig, ni får mig att minnas alla mina misstag jag aldrig kommer få chansen att rätta. Jag är inte rädd för att ställa mig där, jag är rädd för det underbara men så skrämmande ljudet som kommer få mig att kunna flyga. Jag är rädd för att stå kvar. Utan dom öppna såren på armarna så ser livet perfekt ut va? En vacker dag kan du se på mina ögon hur jag mår, men det är svårt, riktigt svårt.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/myzpyzkanin/511231027/