Fysioterapeuten ute idag. Inte bra alls med Chanell. Bilderna visar hennes ömma punkter innan uppvärmning. Efter lite longering var de än fler.

Framtiden är oviss - vem vill ha en sällskapshäst på 165cm i manken liksom?

Ja jag hoppas ju att jag hittar någon, men det känns svårt liksom. Det bästa vore ju om hon hamnade hos någon som man känner själv eller som någon man känner kan gå i god för...

Jo det kan de ju absolut göra och det är väl också just det som händer. Förutom att det också dyker upp en helt udda svullnad - stor som en femkrona - vid sidan av manken vid arbete. Den har inget med varken muskler, kotor eller senor att göra utan bara finns där plötsligen. Vid minsta trycka får hon fruktansvärt ont - vilket är anledningen till att jag fick flyga i förra veckan då sadeln kommer i kontakt med den.

Och jodå, jag har koll på det där. ;)
Att veterinärerna inte är att ha i detta är redan konstaterat, dock är frågan vad tusan man ska göra istället. Massage hjälper inte (det har hon fått sedan hon kom) annat än för stunden. Sedan återkommer spänningar och felsittande kotor igen.
En kotnackare funkar inte heller eftersom det verkar som att det är musklerna som drar kotan ur sin position.

Hon var tveksam till om det gick att få någon fason på det. Med tanke på hur mycket som sitter snett och som bara hoppar fel igen direkt och framförallt den mystiska svullnaden så kunde hon inte ge mycket svar alls. Vi ska fortsätta massera och se om det blir bättre. Men som ridhäst inom en rimlig framtid har hon inte en chans.

Det för mig innebär att jag KAN ha tur och hitta någon av din kaliber som faktiskt gör ALLT för att hästen ska bli bra. Men jag kan också hitta någon som går för snabbt fram eller som sedan säljer henne igen och hon blir riden och kanske i värsta fall får stryk för sitt "dåliga beteende":.
Då tar jag hellre bort henne så slipper hon råka illa ut!
Samtidigt så är hon världens goaste och skulle vara perfekt till sällskap eller kanske avel. Och kanske att hon i framtiden med regelbunden massage och streching och allt kan bli ridhäst också. Men vart hittar jag den personen? Lättare med en arabvalack med stora sammetslena ögon än ett varmblodssto liksom... =(

Hm, jag undrar vad den där konstiga svullnaden kanvara. Är det inget av det du nämner så känns det nästan som att det bara är en sak kvar - leden. Kanske är det en disk som tvingas ut om kotorna kanske dras ihop pga musklerna? Då måste det ju göra jätteont, både om den är spänd (jag antar att den trots allt "sitter fast" och att det som kan pressas ut, lite som om man klämmer på en ballong. Samtidigt som det måste göra ont mellan kotorna om lite av skyddet mellan dem försvinner..

Massage är ju inte så djupgående som man skulle önska och man kan få hålla på en hel livstid för att få den effekt man vill ha. Inget emot massage, verkligen inte, men det kan vara så att problemen sitter djupare och då är det en bit att komma in så att säga.
Kiropraktor är väl rätt lönlöst som du säger med, men fysioterapeuten däremot borde ju vara perfekt!? Mig veteligen så ska de väl ha en behandlingsform de nyttjar, som laser, ultraljud eller elektroterapi - har inte din det? Eller ackupunktur?
Frågar du mig så har inte jag sett lika bra resultat (lika snabbt) med laser som med ultraljud eller elektroterapi, men det har funkat. Ultraljudet är ju bra för att det inte känns. Elektroterapin kommer du åt det mesta med, men kan vara obehagligt o ge stötar (om man inte har tillräckligt med väta/ gel på elektroderna) och det i kombination med häst kan sluta lite... Ja, de kan hoppa iväg, inte konsigt.
Men jag skulle iallafall hitta nån som kunde ge någon sådan behandling om jag vore du, det kan vara värt pengarna. Om det ändå inte går, ja, då har man gjort allt man kan.

Jag förstår dina kval. Det är trots allt inte alltför stor chans att man hittar någon som vill ta sig an en skadad häst och lägga ner en massa pengar på den innan man ens kan tänka tanken på att använda den till det man vill - om man ens kommer kunna göra det.
Så där håller jag faktiskt med dig, det är bättre att ta bort henne än att skicka iväg henne till en framtid där hon med större sannolikhet kommer att bli missförstådd och "illa behandlad", även om den behandlingen inte behöver vara med flit.

Jag håller alla tummar och tår för att det ska kunna gå vägen! Det är så trist med de där snälla hästarna som inte får en chans bara för att de är av "fel" ras! =(
(Jag kan säga att jag hade gett Sando en chans även om han varit en annan ras, med den personligheten och allt som han har! Bara för att trösta lite, så det finns människor som inte ser till "hudfärgen"... Jag har dock fullt upp med min kille, så jag kan inte ta mig an en till häst nu, även om jag skulle vilja när man läser om sånt här!)

Det är samma sak som mamma drömmer om. Problemet är att det inte går att ha det så realistiskt. Det är DYRT att ha häst, än dyrare att ha en som kanske ihar olika typer av fel och behöver behandling för det.

Det är sant, men jag skulle isådana fall börja men en eller två och se hur det funkar...