November
Thursday 2 April 2009 photo 2/12
|
Solägget! (barnföreställning)
Föreställning för nära och kära
Jag kan börja med att säga att det var något av det värsta jag gjort.
Jag var så grymt nervös. När jag stod bakom kulisserna och väntade på att ljuset skulle tändas, slog mitt hjärta så hårt att jag trodde det skulle ploppa utanför. Blev tvungen att hålla emot med båda händerna och verkligen koncentrera mig på att andas för att inte ramla ihop i en nervvrakhög.
Tog mig igenom hela föreställningen trots min nervositet. Benen skakade något så förskräcklig, munnen blev snustorr och jag sa fel hur månag gånger som helst.
Många var det som tittade. Mamma, Pappa, Linnea, Evelina, Emma, Anton, Lovisa och Elvira. och så Eva och Marcus som gjorde att jag blev 100 gånger mer nervös.
Men nu har jag gjort det, fast jag vet inte om jag kommer klara det några fler gånger. För fy sjutton vad nervös jag var.
Vi har två föreställningar till imorgon, för barn vilket känns mycket bättre. Då känner man ingen och det är bara att köra på.
Jag kan i alla fall säga att jag är nöjd som överlevt detta, men hemskheten överstiger det roliga så mina minnen kommer för det mesta att vara hemska, tyvär.
Tack i alla fall alla ni som var och kollade på mig, och tack för blommorna och godishalsbandet. Tack för att jag får känna mig uppskattad
Föreställning för nära och kära
Jag kan börja med att säga att det var något av det värsta jag gjort.
Jag var så grymt nervös. När jag stod bakom kulisserna och väntade på att ljuset skulle tändas, slog mitt hjärta så hårt att jag trodde det skulle ploppa utanför. Blev tvungen att hålla emot med båda händerna och verkligen koncentrera mig på att andas för att inte ramla ihop i en nervvrakhög.
Tog mig igenom hela föreställningen trots min nervositet. Benen skakade något så förskräcklig, munnen blev snustorr och jag sa fel hur månag gånger som helst.
Många var det som tittade. Mamma, Pappa, Linnea, Evelina, Emma, Anton, Lovisa och Elvira. och så Eva och Marcus som gjorde att jag blev 100 gånger mer nervös.
Men nu har jag gjort det, fast jag vet inte om jag kommer klara det några fler gånger. För fy sjutton vad nervös jag var.
Vi har två föreställningar till imorgon, för barn vilket känns mycket bättre. Då känner man ingen och det är bara att köra på.
Jag kan i alla fall säga att jag är nöjd som överlevt detta, men hemskheten överstiger det roliga så mina minnen kommer för det mesta att vara hemska, tyvär.
Tack i alla fall alla ni som var och kollade på mig, och tack för blommorna och godishalsbandet. Tack för att jag får känna mig uppskattad
Visa toppen
Show footer